Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Varför tror ni att det är på det sättet?
Nizana: Man vill alltid ha sitt folk alltså man vill inte ha någon annan som kommer.
Men jag tänker att du är född här och ni kom ju hit som små alltså i praktiken är det här det enda
land ni i stort sett har. Så tillhör inte ni också det landet?
Nizana: Ja.
Serena: Det är bara på grund av att de fått en dålig bild av oss invandrare. På grund av media.
”Den dåliga bilden” av invandrare som grupp och genom de ”invandrartäta” områdena drabbar
ungdomar från Maltaby inte bara i nuet, något som har beskrivits i kapitel 3, utan även påverkar
deras framtid på minst två sätt. Det första skulle kunna kallas för det direkta sättet och det
sammanfattar ungdomarnas reaktion på den förväntade och i det närmaste accepterade
diskrimineringen, något som Roland så pregnant illustrerar i citatet nedan:
Men hur påverkar det lusten att plugga då? Att du vet att du kanske inte får jobba bara för att
dina föräldrar kommer från någon annanstans?
Roland: Jobbigt, för jag tänker att jag gjort allt det här och sen får jag inte ens ett bra jobb, det jag
ville ha. Då är det onödigt att jag pluggar. Jag hoppar av skolan för att det är lika bra.
I boken Varken ung eller vuxen (2001) redigerad av mig och Mats Trondman har vi beskrivit ett
liknande fenomen och kallat det för framtidsperceptionens präglingseffekt. Ungdomarnas
uppfattningar om hur framtiden kommer att gestalta sig präglar deras inställning gentemot
skolarbetet i nuet till exempel, vilket gör att entusiasmen över utbildningens möjligheter att
förändra ens liv minskar påtagligt. Följaktligen ägnas mindre uppmärksamhet åt skolarbetet,
betygen sjunker, eleven riskerar att hamna på det individuella programmet, det blir svårt att läsa
vidare på grund av bristande läsvanor etc. En ond cirkel sluts runt individen och han/hon riskerar
att effektivt förpassas till kategorin lågutbildad arbetskraft. I slutändan pekar alla faktorer mot
individuella brister och tillkortakommanden (i synnerhet i vissa ideologiska ståndpunkters
tappning), men en viktig faktor riskerar dessa ståndpunkter att förbise och det är hur det kommer
sig att ungdomarna i första hand förkastade skolarbetet som en möjlighetsstruktur (se C.W. Mills
1971, Willis 1981, Wilson 1997).
Det andra indirekta sätt på vilket ”den dåliga bilden” verkar och som påverkar ungdomarnas
framtid är genom bilden av bostadsområdet. Ungdomarna befarar att de kommer att betraktas
och bemötas genom omgivningens negativa och fördomsfulla uppfattningar om deras
bostadsområde, Maltaby, och inte som individer.
Vilket rykte har Maltaby?
Jorma: Dåligt rykte.
Ale: Håller med.
Vad innebär att ha dåligt rykte?
Ale: Känns dåligt.
Jorma: Om någon kommer och frågar till exempel någon vuxen som frågar var kommer du ifrån.
Jag säger Maltaby. Då säger de jaha är det sant. Till exempel om vi söker in till skolan eller
42