Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Kapitel 2. Boendesegregation och skolans marknadifiering
I detta kapitel tar jag upp några av de sociala och utbildningspolitiska förändringar som det
svenska samhället och skolan har varit med om de senaste 15 åren, vilka i sin tur på ett
genomgripande sätt har påverkat utbildningsvillkoren för elever i mångkulturella skolor. Det
handlar i första hand om den tilltagande boendesegregationen med koncentration av utrikesfödda
och elever från socialt mindre bemedlade familjer i ett antal skolor som konsekvens samt om
valfrihets- och friskolereformer vilka har öppnat upp skolmarknaden för nya aktörer, nya
pedagogiska grepp, nya möjligheter och nya svårigheter. Syftet är inte att erbjuda en fullständig
forskningsgenomgång, utan främst en inblick i de omständigheter som de intervjuade eleverna
dagligen hanterar och måste förhålla sig till.
Boendesegregation och skola
De skolor som de intervjuade eleverna går i ligger båda i bostadsområden som i varierande
utsträckning – Maltaby mer än Sikaby – definieras i politiska, stämplas i massmediala och i
vardagliga sammanhang kallas för segregerade områden. Det innebär att koncentrationen av
utrikesfödda och barn till utrikesfödda samt den ekonomiskt mindre bemedlade befolkningen är
mycket större än i stadens genomsnitt. Även andra viktiga indikatorer som hälsa, omflyttning,
utbildningsnivå och deltagande i politiska val uppvisar negativt avvikande värden i relation till
staden som helhet (Bunar 2005). Dessutom har områdena genom åren fått en stämpel på sig att
ha låg status och dåligt rykte. Återigen finns det skillnader mellan de två områdena, främst med
tanke på det historiska perspektivet (Sikaby är ett relativt nytillkommet i
”segregationssammanhang”) och intensiteten i de negativa representationerna men de
strukturella dragen är likadana.
Denna sociala, etniska och symboliska struktur i det lokala samhället speglar sig ofrånkomligen i
de lokala skolornas elevsammansättning med avseende på klass, etnicitet och till följd av
valfriheten även kön, samt skolans status och rykte. Jag har i andra sammanhang (se till exempel
Bunar 2001) kallat detta för yttre skolsegregation. I den utsträckning vi kan tala om att skolan är
segregerad med avseende på de ovan nämnda parametrarna (klass, etnicitet, status) härrör denna
segregation från bostadsområdets segregation. Skolan speglar blott, som en effekt av den starkt
rådande närhetsprincipen, sitt upptagningsområdes struktur. Därmed inte sagt att skolorna är
fullständigt determinerade i sin utveckling av de objektiva förhållandena, det finns exempel på
skolor som har lyckats uppnå goda resultat, men jag anser att situationen på och omkring dessa
skolor inte kan förstås fullt ut om inte hänsyn tas till närområdenas förhållanden.
10