Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

oende i andra områden tenderar att ligga i områden där andelen arbetare och lågutbildade är
låg. Ett annat intressant resultat i Kjällmans studie är att ju högre ett områdes
socioekonomiska befolkningssammansättning är desto fler elever från området söker sig till
friskolor.
”Invandrarskolor”
Ett flertal av de studier som jag hittills har refererat till belyser hur valfrihetsreformen i
praktiken kommit att få en prestationsmässigt och etniskt segregerande effekt inom
grundskolan. En avhandling utgiven i början av 2000-talet, Skolan mitt i förorten (Bunar
2001), diskuterade vilka effekter boendesegregation och integrationspolitiska satsningar haft
för skolor belägna i några av Stockholms ”invandrartäta” och socialt utsatta förortsområden
under andra halvan av 1990-talet. Studiens resultat visar på att den under 1980- och 90-talet
allt mer märkbara socioekonomiskt och etniskt färgade boendesegregationen i Sveriges
storstadsområden kommit att få betydande konsekvenser för de lokala skolornas
elevsammansättning och arbetssätt. Studien redogör för hur begreppet ”invandrarskolor”
började användas kring mitten av 1990-talet för att beteckna skolor där 80 – 99 % av eleverna
hade utländsk härkomst. 2
I studiens avslutande del konstateras att elever från så kallade
”invandrarskolor” i genomsnitt uppvisar betygsmässigt sett sämre studieresultat och ofta
kategoriseras som lågstatusskolor. När det gäller vilka konsekvenser valfrihetsreformerna
inneburit är de resultat som presenteras av Bunar samstämmiga med resultaten av den
utvärdering som genomfördes av Skolverket kring mitten av 1990-talet (Skolverket 1996)
som visar på att de föräldrar och elever i de så kallade invandrartäta områdena som aktivt
väljer skola mestadels är av svensk härkomst. I de fall då eleverna har en annan etnisk
bakgrund än svensk är deras föräldrar enligt studiens resultat i stor omfattning högutbildade.
Sammanfattning
Sammanslaget visar de rapporter, utredningar, avhandlingar och artiklar jag har tagit del av på
ett flertal tendenser som tydligt pekar på att segregationen inom grundskolan har ökat som en
konsekvens av de genomförda valfrihets- och friskolereformerna. Det handlar om segregation
mellan olika grupper av elever, segregation mellan olika skolformer och segregation mellan
2 I SOU 1996:55b Vägar in i Sverige. Bilaga till invandrarpolitiska kommitténs betänkande (s. 114) delas skolor
in i fyra kategorier. ”Svenska skolor” – andelen elever med utländsk härkomst är 0-20 %, ”Svenskdominerade
skolor” – andelen elever med utländsk härkomst är 20-50 %, ”Invandrardominerade skolor” – andelen elever
med utländsk härkomst är 50-80 %, samt ”Invandrarskolor” – andelen elever med utländsk härkomst är 80-99 %.
13