Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

I vårt samhälle har människor med utländsk bakgrund genomsnittligt sett en sämre
socioekonomisk ställning. Det är i stor utsträckning detta som avspeglar sig i de
sämre meritvärdena för elever med utländsk bakgrund
- Skolverket 2005a, s.14
Effekterna av de i början av 1990-talet genomförda valfrihets- och friskolereformerna har
kommit att bli allt mer märkbara i form av betydande elevströmmar mellan Stockholms
stadsdelar samt från de kommunala grundskolorna till fristående alternativ med olika
inriktningar. Det är företrädesvis elever från hem med goda socioekonomiska resurser, särskilt i
form av föräldrars utbildningskapital, som nyttjar möjligheten att välja skola och det är även i
de välbärgade delarna av Stockholms som den högsta andelen skolbytande elever är bosatta.
Det är även elever vars föräldrar är högutbildade och välavlönade som i första rummet söker
sig till friskolor. Tidigare forskning visar att detta gäller elever med såväl svensk som utländsk
bakgrund (Kallstenius 2005). En kartläggning av förekommande elevströmmar (ibid., Bunar &
Kallstenius 2006) påvisar förekomsten av ett betydande flöde av elever från socialt utsatta
förortsområden till mer välbärgade områden, såväl i närliggande förortsområden som i
innerstaden. Elever tenderar med andra ord att söka sig från områden och skolor med låg status
till områden och skolor med hög status, från skolor med sämre rykte till skolor med bättre
rykte.
16