Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Ida: Ganska bra.
Varför vill inte din mamma att du ska byta?
Rami: Hon vill typ att jag ska bli doktor eller något.
Kan inte du få det där borta också?
Rami: Jag vet inte.
Ida: De har mest gympa.
Rami: De spelar fotboll där.
Ida: En hel skoldag brukar de ha kupp.
De intervjuade eleverna känner inte att de påverkas på något särskilt sätt, varken positivt eller
negativt, av att så många elever försvinner från deras skola. De som ändå har märkt vissa
förändringar har sagt att det känns ”tommare” och hänvisat till kompisar eller till vissa omtyckta
personer som har lämnat skolan.
Slutsatser
Elever på båda skolorna ger uttryck för att för det mesta trivs med sin skola, de känner sig trygga
och tycker att lärarna i det stora hela är bra. Kritiken finns visserligen och den kan vara hård mot
skolornas utrustning (brist på datorer), gamla läromedel, vissa lärare och deras färdigheter i
svenska språket, lärarnas sätt att undervisa och kommunicera med eleverna. Samtliga 55
intervjuade elever uppgav att de känner till rätten att välja skola och att det finns fristående (som
många kallar privata) och kommunala skolor. Det som allra mest håller dem kvar på skolan är
kompisar och att skolan ligger nära hemmet. Många tycker att det är jobbigt att gå upp tidigt på
morgonen och om de skulle byta till en skola som ligger längre bort då skulle de bli tvungna att
gå upp ännu tidigare. Samtidigt är eleverna medvetna om hur omgivningen ser på deras skola
och vilka föreställningar (eller snarare fördomar som elever i båda skolorna återkommer till) som
finns om skolan och om dem själva. Vad som uppfattas som omgivning är också väsentligt i
sammanhanget. I Maltabyskolans fall är omgivningen bredare än föräldrarna och omfattar
medierna, gymnasieskolorna, universiteten, arbetsgivarna, alltså aktörer som har föreställningar
om vad Maltaby, dess skolor och elever går för och som kan agera utifrån dessa föreställningar
den dagen ungdomarna kommer till dem. I Sikabyskolans fall är omgivningen nästan uteslutande
elevernas föräldrar. Det gör att omgivningens fördomar kan slå olika hårt mot ungdomarna från
de båda skolorna. Av den anledningen anger Maltabyeleverna att de skulle kunna tänka sig byta
skola (trots att den är bra, de trivs, har kompisar, känner sig trygga och den är nära hemmet) i
första hand för att fly från ”dålig svenska” och stigmatisering. De vill således undvika att i
framtiden sammankopplas med det som den ”breda” omgivningen anser är mindre bra. När
Sikabyskolans elever pratar om att byta då är det främst ett byte till attraktiva profiler på andra
skolor som lockar. Därmed inte sagt att Sikabyskolan är helt befriad från diskursen om ”många
38