Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

of time, and their decaying economic conditions, to name but a few realities) they (the poor) will
be blamed individually and collectively for making bad “consumer choice”. (p.50)
Eller som Vergari (2002, p.4) hävdar med hänvisning till Henig (1999, p.74): “Market theory
assumes well-informed consumers, yet in practice, consumer information can be scarce, costly
and unevenly distributed.” Ett enkelt tillhandahållande av valmöjligheter är otillräckligt för att
garantera likvärdiga möjligheter eftersom föreställningar, identifiering och den faktiska
handlingen att göra ett val är villkorat av individernas tillgång till makt eller kapitalresurser: bra
ekonomi, social status, kulturella intressen, nätverk, kompisgrupper.
Denna internationella utveckling ekar bekant i den svenska kontexten. Ekonomins försämring,
utbildningens ökade kostnader och de alltmer högljudda kraven på ökad användardemokrati har
bidragit till en fortgående process av decentralisering, främjande av valfriheten och en fortsatt
stimulering av friskolor (Daun 2003, Beach m.fl. 2003, Richardson 2004). Tomas Englund
(2003, s.57) menar rentav att ett perspektivskifte ägde rum i den svenska utbildningspolitiken
och den offentliga uppfattningen om vad utbildningen är till för: från att betrakta den som
”public good” till ”private good”, vilket innebär att utbildningen nästan uteslutande kom att
betraktas som ett instrument för individuellt kapitalförvärvande. De svenska skolorna har således
kommit att tvingas ut på marknaden för att bota den reella eller påstådda bristande flexibiliteten
och effektiviteten samt fallande utbildningskvalitet (Gordon m.fl. 2003). Hur valfriheten har
slagit ut i Sverige och i synnerhet i mångkulturella skolors upptagningsområden har vi tidigare
redovisat i denna rapports delstudier. Vi har lärt oss vilka som söker sig bort till andra
monokulturella områden, vi har lärt oss varför de gör det och hur det går för dem. Vi har också
lärt oss hur det går för deras nya skolmiljöer i termer av relationer mellan olika aktörer och
skolornas status och rykten. Nu vänder vi blickarna mot dem som inte utnyttjar valfriheten, mot
dem som stannar kvar i mångkulturella skolor och de som drabbas av segregationens
konsekvenser.
15