Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

elevströmmar och dessas bakomliggande orsaker och eventuella konsekvenser. Inte alltid i
form av de sociologiska begreppen segregation och integration, men begreppens innebörd,
som kortfattat kan sammanfattas som åtskillnad och distans respektive förenande och
helhetsgörande 2
, finns implicit och explicit närvarande i de samtal och intervjuer jag har fört
med rektorer, lärare, övrig skolpersonal, elever och föräldrar. En fras som återkommande
används av föräldrar som svar på frågan hur det kommer sig att de valt att låta sina barn gå i en
grundskola i innerstaden, istället för de lokala grundskolorna i förortsområdena där de bor, är
att de vill att deras barn ska bli ”en del av det svenska samhället”. Bokstavligen eller mellan
raderna ger de uttryck för en uppfattning att detta, att bli ”en del av det svenska samhället”, inte
är möjligt där de bor, i områden som i den allmänna diskursen brukar benämnas som
”segregerade förortsområden”.
Tidigare forskning visar på att en betydande andel av förekommande elevströmmar går från
områden med jämförelsevis sämre socioekonomiska förhållanden (beräknat utifrån
befolkningens utbildningsnivå, anknytning till arbetsmarknaden och genomsnittliga inkomst)
samt högre andel av befolkningen som själva har invandrat till Sverige eller som har minst en
förälder med immigrationsbakgrund, till mer välbärgade och ”svensktäta” bostadsområden
(Bunar & Kallstenius 2006, Kallstenius 2006). Skolbytet kan utifrån detta förstås som en
strävan efter att motverka de negativa konsekvenser som det socioekonomiskt och etniskt
segregerade boendet medför, att komma närmare ”det svenska” och därmed få bättre chans att
bli en del av det svenska samhället. Den huvudsakliga fråga som föreliggande delrapport syftar
till att belysa är om möjligheten att välja skola leder till en ökad grad av integration, såsom
skolvalfrihetens förespråkare förfäktar, eller om det tvärtom är så att segregationen i skolan har
ökat som en konsekvens av valfrihetsinstrumentets nyttjande.
Syfte
Syftet med föreliggande delrapport är beskriva, diskutera och analysera det fria skolvalets
konsekvenser utifrån två fallstudier genomförda på kommunala grundskolor i Stockholms
innerstad. Fokusen kommer främst att läggas på de två problemområden som i föregående
delrapport betecknades som skolornas interna och externa relationsarenor (se delrapport I).
Med intern relationsarena avses relationer mellan olika aktörer inom skolan: skolledning,
lärare, och elever. Hur ser relationerna ut mellan de elever som bor i innerstaden och de som
2
En mer ingående diskussion kring begreppen och deras innebörd återfinns i kapitel 8: ”Blir det någon integration,
då?”.
5