Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

på att förklara och analysera hur de intervjuade eleverna resonerar och vilka de möjliga
effekterna för deras utbildningsvillkor detta resonemang kan medföra.
En annan avgränsning gäller de intervjuade rektorerna, lärarna, skolcheferna och föräldrarna. Jag
kommer inte att analysera dessa i denna delrapport, detta har gjorts i andra sammanhang (se till
exempel Bunar, Kallstenius 2006) och kommer att göras i några kommande publikationer (se till
exempel Bunar 2008), men jag använder dem ibland som källa när det gäller mer exakta
förhållanden på de skolor dit undersökningen hade förlagts. Det kan till exempel gälla
förändringar i antalet elever på skolan eller valfrihetens ekonomiska och pedagogiska
konsekvenser.
Denna rapport som helhet är skriven på uppdrag av Kompetensfonden och den riktar sig i första
hand till praktikerna och ”den intresserade allmänheten”. Därmed inte sagt vi har tummat på
kvaliteten eller de sedvanliga forskningsprinciperna, men vi har eftersträvat överskådligheten
och läsbarheten, utan onödigt tunga teoretiska resonemang som är ett ”måste” i uppsatser som
riktar sig till den akademiska publiken (även om ibland inte ens författarna själva vet varför de
har citerat en auktoritet på området!). Det innebär att jag förutom ett kortare nedslag i hur
boendesegregationen och valfrihets- och friskolereformen har påverkat mångkulturella skolors
arbetsvillkor inte kommer att ingående presentera och djupare diskutera den tidigare
forskningslitteraturen eller några övergripande teoretiska perspektiv på detta tema. Mycket av
litteraturen finns sammanfattad i rapportens övriga tre delstudier och vissa teoretiska perspektiv
vävs samman med presentationen och analysen av det empiriska materialet. Jag skall dock
avslutningsvis komma tillbaka till den teoretiska tankefigur om rumsbestämt utbildningskapital
som kortfattat introducerades i början på delrapporten.
Förutom denna inledning omfattar delrapporten ytterligare 5 kapitel. I kapitel 2 gör jag ett kort
nedslag i boendesegregationens och olika utbildningspolitiska reformers effekter för
mångkulturella skolor. I kapitel 3 till 5 analyseras elevernas utsagor om delrapportens fyra
centrala teman: hur de ser på sitt bostadsområdes möjligheter och svårigheter; dito om skolan
samt vad de anser om rätten att välja skola och hur de ser på sin framtid. I det avslutande kapitel
6 sammanfattas delrapportens huvudsakliga slutsatser med en teoretisk utvikning kring
begreppet rumsbestämt utbildningskapital.
9