Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

helhet tas i beaktande inte enbart de enskilda stadsdelarna. Detta går i samma linje som de
diskussioner som förts i samband med utvärderingen av Storstadssatsningen (se exempelvis
Integrationsverket 2002, SOU 2005:29). Situationen för skolor belägna i innerstadsstadsdelar
som Kungsholmen och Maria-Gamla stan kan endast förstås i relation till utvecklingen i
övriga Stockholm. De båda stadsdelarna präglas av en, i jämförelse med staden som helhet,
hög socioekonomisk status, låg andel invånare med en annan etnisk bakgrund än svensk och
eleverna som går i stadsdelens grundskolor uppvisar goda studieresultat. För en förälder,
boende i ett så kallat invandrartätt område präglat av hög arbetslöshet och en jämförelsevis
låg socioekonomisk status, som kämpar för att erbjuda sina barn bättre framtidsmöjligheter i
det svenska samhället ter sig dessa delar av Stockholm, och skolor belägna inom dessa
områden, troligen som ett eftersträvansvärt alternativ. Den tjänsteman som har det
huvudsakliga ansvaret för barn- och ungdomsfrågor inom Maria-Gamla stans stadsdel
uttrycker sig så här:
Det är medvetna föräldrar i förorterna som tar det här beslutet… De förstår vilka
svårigheter det kan innebära för deras barn att gå i en mångkulturell skola… där
det inte bygger på svenska språket lika mycket som det gör här… Har man
trettiofem nationaliteter så är det så klart att undervisningen blir på ett annorlunda
sätt än när det övervägande är svenskar. Det är ganska självklart att det är så, att
man får olika utbildning helt enkelt.
- Chef, Barn- och ungdom, Maria-Gamla stan
Uppfattningen att det är möjligheten att få bättre kunskaper i svenska språket är en viktig
orsak bakom inflödet av elever från förortsområdena till innerstaden delas av motsvarande
tjänsteman vid Kungsholmens stadsdelsförvaltning. Det handlar, utöver själva den språkliga
biten, även om möjligheten att få umgås med svenska barn och få ta del av den svenska
kulturen. Även om möjligheten och rättigheten att välja skola upplevs som något positivt så är
de tjänstemän som jag träffat eniga om att det finns problem med valfrihetssystemet. Det
handlar om relationen mellan de skolor som är belägna i Stockholms ytterområden och de
som är lokaliserade i innerstaden, och det faktum att en stor andel av de elever som bor i
förortsskolornas närområden söker sig därifrån – till friskolor eller till skolor i innerstaden.
Tjänstemannen från Kungsholmen berättar att hon ibland bemöts av kommentarer som ”Ni tar
alla våra starka elever, det är de vi behöver ha kvar!”, och tjänstemannen med i motsvarande
position inom Maria-Gamla stan är inne på samma linje och menar att rätten att välja skola
inte enbart är positiv.
66