Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Kapitel 1. Inledning
Forskningsprojektet ”De mångkulturella innerstadsskolorna” som föreliggande rapport som
helhet hittills har avhandlat har framförallt fokuserat på de elever som lämnar sina, sett till
sammansättningen, mångkulturella bostadsområden och söker sig till skolor i socialt välbärgade
och mer ”svenska”, men också till sammansättningen mer monokulturella bostadsområden. Det
som har framkommit i de föregående delstudierna är att merparten av de skolbytande eleverna
gör så kallade negativa val. De väljer aktivt bort skolor i sina upptagningsområden på grund av
dessas reella eller uppfattade brister: minoritetselevernas dominans, svenska språkets kvalitet,
svaga sociala nätverk, dåligt rykte och låg status. Väldigt få byter på grund av pedagogiska
överväganden i meningen att de är missnöjda med lärarnas skicklighet, med skolornas
utvecklingsarbete eller med skolornas faciliteter. Bytet görs således främst på grund av faktorer
som har med skolornas sociala och ännu mer etniska sammansättning att göra. Ur de skolbytande
elevernas perspektiv uppfattas valet vara en investering för framtiden nödvändig för att skapa sig
en bra utgångspunkt för vidare resan genom utbildningssystemet och ut på arbetsmarknaden.
Uttryckt med den engelska skolforskarens Diane Reays (2004) ord gör dessa elever ”right
choices”, riktiga val bakom vilka ligger föräldrarnas uppfattningar om att ”verklighetens
homogenitetskrav” (umgås med svenskar, tala ”riktig” svenska, vistas i ”svenska” miljöer)
snarare än det ideologiska talet om den berikande kulturella mångfalden eller ens lärarnas
pedagogiska skicklighet att arbeta med tvåspråkiga barn, bör vara vägledande för skolvalet.
Anledningen är att homogeniteten dominerad av majoritetsbefolkningen på sikt förväntas ge
större mängd utbildningskapital än mångkulturalismens dagspolitiska agenda. Det handlar
således inte bara om vilket slags utbildning en elev har fått, med vilken kvalitet, betyg eller
lärare. Dessa är förstås viktiga beståndsdelar av det samlade utbildningskapitalet en elev
tillskansar sig genom resan i utbildningslandskapets labyrinter. Men det handlar i mångt och
mycket om var någonstans utbildningen har ägt rum, i vilken miljö samt hur pass mycket den
miljöns sammansättning speglar de i samhället dominerande värderingarna om det positiva, det
önskvärda, det eftersträvansvärda. De slutsatser som vi kan dra av de föregående delstudierna i
denna rapport tyder på att mångkulturella miljöer inte står särskilt högt i kurs enligt de
dominerande värderingarna och därmed förmår de inte erbjuda ett fullvärdigt utbildningskapital
till de elever som förknippas med miljöernas sammansättning, rykte och status, återigen – och
detta är själva poängen – oavsett vilken kvalitet utbildningen har. Därför skulle vi kunna tala om
att eleverna, när de byter från sina mångkulturella förortsskolor till monokulturella
innerstadsskolor, strävar efter att förvärva en särskild form av utbildningskapital vars värde är
3