Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

talet står inget att läsa om elever med behov av svenska som andra språk. Däremot framgår
det tydligt i kvalitetsredovisningen 2002/2003 att det är ett område som skolan måste arbeta
med. Där står att läsa att särskilt Stadshagsskolan har tagit emot en stor andel elever från
Järvafältet, cirka 27 % av det totala elevantalet. Vid analys av elevernas skolresultat och betyg
framkom att många elevers kunskaper behövde stärkas i svenska och svenska som andraspråk.
Detta förklarades med att en stor andel elever hade ett annat modersmål än svenska och hade
bristfälliga kunskaper i svenska språket då de anlände till Stadshagsskolan. I skolans
verksamhetsberättelse från föregående läsår, 2003/2004, står att läsa att skolan inte uppfyllt
sitt åtagande att ge samtliga elever möjlighet att nå de kunskapsmål för nivån Godkänd som
finns angivna i kursplanerna för skolår 9. Detta förklaras utifrån den höga andel elever i
skolan som har ett annat modersmål, men även orsaker som en ökande andel elever med läs-
och skrivsvårigheter och en sviktande närvaro anges som bakomliggande orsaker.
Rektor vid Fridhemsskolan/Stadshagsskolan berättar att personalen vid skolenheten uttrycker
en känsla av att ”vara tagna på sängen” och att de upplever det som svårt att utvecklingen har
gått så fort. För det första har både inflödet och utflödet av elever ökat. Biträdande rektor vid
Stadshagsskolan beskriver terminsstarterna som kaotiska.
Men vet ju inte vilka elever man har! Det dröjer flera veckor innan man vet vilka
elever man egentligen har. De börjar och slutar och byter skolor… Så det är väldigt
stökigt i början här!
- Biträdande rektor, Stadshagsskolan
Rektor berättar att föräldrar inte heller alltid meddelar skolan i god tid om att ett skolbyte är
på gång och att dessa beslut ofta fattas väldigt snabbt. Denna ovisshet gör det väldigt svårt för
skolledningen att planera långsiktigt angående exempelvis budgetfrågor, och för lärarna att
planera och förbereda verksamheten. För det andra får skolan i flera fall bristfällig
överlämningsinformation från de skolor där eleverna tidigare gått vilket också innebär
svårigheter för skolan och lärarna att planera och ta emot de nya eleverna.
Man känner ju inte riktigt till nya elever… Man har ju den här kopplingen att man
vill ha information från den gamla skolan men det är ju inte givet att man får det.
Hur har eleven klarat sina nationella prov? Har det behövts extra stöd? Det var mer
information så tidigare, då det bara var enstaka elever. Så man har ju väldigt lite
när de kommer. Och det stör ju lite för eleven kan ju behöva jättemycket hjälp och
vi får ibland inga extra resurser från den stadsdel där de kommer ifrån. Vi vet inget
om dom!
- Rektor, Fridhemsskolan/Stadshagsskolan
39