Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Resursfördelningssystem – Skolor i innerstaden eller i andra delar av Stockholm som tar
emot förhållandevis många elever från andra stadsdelar med ett annat modersmål än svenska
bör få förstärkta resurser åtminstone under en övergångsperiod. Syftet är att stödja arbetet
med nya kommunikationsstrategier, organisatoriska förändringar och ett utvecklat samarbete
med till exempel skolor i mångkulturella förortsområden. Under arbetet med de två första
delstudierna slogs vi av vilka begränsade resurser de berörda skolorna (till skillnad från en
hel del mångkulturella förortsskolor) hade för att arbeta med det som formellt låg utanför
skolans pedagogiska uppdrag. Varifrån pengarna skall tas och hur mycket har jag ingen
uppfattning om då det, anser jag, i en stad med så pass god ekonomi som Stockholm, i första
hand handlar om politisk vilja och inte om brist på pengar. Eftersom ansvaret för grundskolor
i Stockholm har kommit att med den nya borgerliga majoriteten flyttas över från stadsdelarna
till staden centralt kan kanske en smidigare och till reella behov mer anpassat
resursfördelningssystem introduceras. Med denna punkt vill jag understryka att inga
förändringar kan stödja sig på uteslutande medarbetarnas entusiasm och vilja, det krävs
ekonomiska resurser också.
Avslutningsvis, valfriheten är inte en naturkraft som bara drabbar vissa skolor och miljöer.
Tyvärr verkar många hysa sådana uppfattningar. Valfriheten är en policy som kan justeras,
förändras, anpassas till de rådande förhållandena och behoven. Skolverksamheterna kan
också justera, förändra, anpassa sina organisationer, kommunikationsstrategier,
samarbetsvilja och resurser till att på ett effektivare sätt möta valfrihetens utnyttjande. Det är
inte bara möjligt och önskvärt. Detta är nödvändigt om vissa skolor överhuvudtaget skall
kunna överleva.
18