Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

More documents

Recommendations

Info

tilltro och trygghetskänsla, till ett starkt utbildningskapital att förvalta. Det eleverna anger som de största bristerna faller tillbaka i resonemanget om det urholkade värdet på det rumsbestämda utbildningskapitalet. På Maltabyskolan efterlyser de fler svenskar för att ”lära sig bättre svenska” och ”få svenska kompisar”. Men det handlar inte om att de vill ha andra människor i sin närhet för att ersätta de som finns där i dag. Det handlar om ”kalkylen” att fler svenskar skulle förändra omgivningens inställning gentemot deras skolor och förväntningar på dem själva och därmed öka värdet på deras utbildningskapital. Sikabyskolan alstrar fortfarande ett relativt starkt utbildningskapital. Detta märks också i hur eleverna resonerar om eventuellt byte av skola, de flesta som skulle kunna tänka sig gå någon annanstans ville göra det av profilskäl. Givet föräldrarnas inställning, och i synnerhet mammornas vilka verkar vara pådrivande och bestämmande vad gäller byte av skola, kan dock detta komma att ändras snabbt, även i Sikabyskolans fall. Jag har både under intervjuerna och under analysarbetet varit särskilt observant för eventuella skillnader mellan hur killar och tjejer resonerar om området, skolan, valfriheten och framtiden. Jag kan faktiskt inte hitta några avgörande skillnader, förutom att killar i några fall tyckte att det blev tråkigare stämning på skolan i och med att tjejer i större utsträckning väljer att byta skola. Inte heller har jag kunnat observera några skillnader beroende på elevernas etniska bakgrund i meningen att elever från vissa etniska grupper skulle resonera radikalt annorlunda än deras klasskamrater om de teman som togs upp under intervjuerna. Eleverna delade för det mesta gemensam social bakgrund (barn till arbetare) och de få som kunde identifieras som medelklass hade liknande uppfattningar som deras klasskamrater. Överlag kan jag nu i efterhand konstatera att det rådde en påtaglig konsensus bland eleverna om orsaken till de problem de upplever och om de positiva omdömen de hade om sin skola. De hade dock inga eller väldigt diffusa uppfattningar om vad som skulle kunna göras för att förändra situationen för deras skolor. Att få dit fler svenskar eller förändra omgivningens negativa attityder var ett standardsvar. Om jag nu avslutningsvis skall försöka mig på en rekommendation till de aktuella skolorna om vad de skall göra för att stärka sin position på skolmarknaden, har jag mot bakgrund av det som har framkommit i denna delrapport och för den delen i hela rapporten, bara en rekommendation att ge. Det rumsbestämda utbildningskapitalet kan skolorna endast påverka till viss del genom det interna arbetet, lärarnas fortbildning och mer resurser till personalförstärkning och ny utrustning och där verkar skolorna ha kommit förhållandevis långt. Eller i alla fall lika långt som merparten av de svenska skolorna. Den andra delen av det rumsbestämda utbildningskapitalet 49
skapas i relation till omgivningen och den delen kan skolorna på egen hand inte göra mycket åt. Därför krävs det att frågan om mångkulturalism, integration och segregation i boende såväl som inom utbildning ständigt och konsekvent frikopplas från vissa bostadsområden och skolor och diskuteras som en gemensam angelägenhet i samhället. Bara på det viset kan det rumsbestämda utbildningskapitalet göra sig av med prefixet ”rumsbestämda” och bli till det som var menat från början, ett kapital vars värde bestäms av de kunskaper och färdigheter individer besitter, oavsett om de är förvärvade i Maltaby eller på Östermalm. 50
Page 1:
Valfrihet, integration oCh segregat
Page 4 and 5:
Förord Härmed vill vi tacka alla
Page 6 and 7:
Innehåll Bakgrund - om forskningss
Page 8 and 9:
valfrihetens utnyttjandemönster oc
Page 10 and 11:
ömsesidiga intressen som möts. Sk
Page 12 and 13:
arenan. Fokusen ligger på relation
Page 14 and 15:
På jakt efter entydiga och klara n
Page 16 and 17:
och skolan är en ”invandrarskola
Page 18 and 19:
för att inleda denna förändring?
Page 20 and 21:
Resursfördelningssystem - Skolor i
Page 22 and 23:
Skolverket 2003: Valfrihet och dess
Page 24 and 25:
Innehållsförteckning Inledning 3
Page 26 and 27:
genom att statistiska kartläggning
Page 28 and 29:
Etiska överväganden I arbetet med
Page 30 and 31:
förslag som presenterades kom att
Page 32 and 33:
elever men hade likväl en sorteran
Page 34 and 35:
Ett flertal brittiska undersökning
Page 36 and 37:
olika bostadsområden. Segregatione
Page 38 and 39:
ekonomiskt bistånd i jämförelse
Page 40 and 41:
arbeta för att öka sysselsättnin
Page 42 and 43:
Kapitel 3. Elevströmmar i Stockhol
Page 44 and 45:
Tabell 4: Andel ”pendlande” ele
Page 46 and 47:
Sammanfattningsvis framgår det av
Page 48 and 49:
Tabell 8: Andel ”pendlande” ele
Page 50 and 51:
Profiler och inriktningar En märkb
Page 52 and 53:
elever söker sig till friskolor be
Page 54 and 55:
detta följde en kraftig befolkning
Page 56 and 57:
självbild som utvecklats inom skol
Page 58 and 59:
skolans start år 2000 genomförde
Page 60 and 61:
Det kommer dock enstaka elever resa
Page 62 and 63:
Upplevelsen av att, som rektor uttr
Page 64 and 65:
socioekonomiska statusen i jämför
Page 66 and 67:
andraspråk ökar, vilket i sin tur
Page 68 and 69:
stadsdelen som ansvarar för barn-
Page 70 and 71:
”Borgen på berget” En av de sk
Page 72 and 73:
upptagningsområde, utan bor såvä
Page 74 and 75:
veta om de elever som pendlar till
Page 76 and 77:
elation till både lärare och skol
Page 78 and 79:
nyttjas av föräldrar och elever b
Page 80 and 81:
svårigheter som tydligt framkommer
Page 82 and 83:
till andra grundskolor, med såväl
Page 84 and 85:
verksamheten kan det upplevas som e
Page 86 and 87:
Kapitel 5. Avslutande diskussion De
Page 88 and 89:
helhet tas i beaktande inte enbart
Page 90 and 91:
Slutord Denna delstudie är problem
Page 92 and 93:
Burgess, S., McConnel, B., Propper,
Page 94 and 95:
Skolverket (1993): Towards Free Cho
Page 96 and 97:
Del II ”Blir det någon integrati
Page 98 and 99:
Förhållandet till svenskheten 79
Page 100 and 101:
elevströmmar och dessas bakomligga
Page 102 and 103:
som exempelvis deltagande observati
Page 104 and 105:
Disposition utflyttade elever, info
Page 106 and 107:
Rinkeby, Skärholmen, Kista, Spång
Page 108 and 109:
jämförelse av meritvärden mellan
Page 110 and 111:
starka sociala resurser kan skapa e
Page 112 and 113:
Kapitel 3. Två studier om det fria
Page 114 and 115:
Även i de fall där föräldrarna
Page 116 and 117:
”kulturell mångfald” i läropl
Page 118 and 119:
Kapitel 4. Skolornas förhållnings
Page 120 and 121:
Stadshagsskolan för att bli en ny
Page 122 and 123:
huvudman) samt processer och prakti
Page 124 and 125:
arbetslivserfarenheter ger uttryck
Page 126 and 127:
utländskt påbrå från ”förort
Page 128 and 129:
akgrund än svensk. Flickan är ny
Page 130 and 131:
anses göra läraryrket mer spänna
Page 132 and 133:
livit allt tydligare under de senar
Page 134 and 135:
improvisationsteaterövningar där
Page 136 and 137:
genom vilket skolans föräldrar sk
Page 138 and 139:
Intervjumaterialet präglas av mån
Page 140 and 141:
lokala skolor, men också som att d
Page 142 and 143:
äldre eleverna ser ut att vara sä
Page 144 and 145:
pojke frågar en pojke med sydameri
Page 146 and 147:
”bättre” svenskt språk, å an
Page 148 and 149:
skolmiljön upplevs som ”bättre
Page 150 and 151:
En viktig aspekt av det ”annorlun
Page 152 and 153:
Det handlar således dels om att ko
Page 154 and 155:
ekonomiska och tidsmässiga resurse
Page 156 and 157:
”ökade grupperingar” och ”me
Page 158 and 159:
Stockholms socialt utsatta förorts
Page 160 and 161:
… och hur ska våra barn klara av
Page 162 and 163:
eleverna utan det som anges vara k
Page 164 and 165:
Precis som citatet ovan illustrerar
Page 166 and 167:
”De hörs men de gör inte någon
Page 168 and 169:
fördel med att gå i en skola prä
Page 170 and 171:
Kapitel 7. Identitetsskapande, grä
Page 172 and 173:
För många av de skolbytande eleve
Page 174 and 175:
utländsk bakgrund som bor i inners
Page 176 and 177:
Det som detta utdrag ur mina fälta
Page 178 and 179:
Kapitel 8. ”Blir det någon integ
Page 180 and 181:
till varandra. Denna diskussion tyd
Page 182 and 183:
Ett problem som många av de skolby
Page 184 and 185:
till skolbytet som togs upp var att
Page 186 and 187:
innerstadsskola resulterar i en upp
Page 188 and 189:
upplevs som något mycket positivt.
Page 190 and 191:
Eriksson, R. & Jonsson, J. (1993):
Page 192 and 193:
Propositioner: Prop. 1997/98: 165,
Page 194 and 195:
Del III Ett val av framtid - en stu
Page 196 and 197:
Kapitel 1. Inledning En av grundval
Page 198 and 199:
Efter den statistiska kartläggning
Page 200 and 201:
Kapitel 2. Bakgrund och tidigare fo
Page 202 and 203:
där har drygt 30 % av eleverna lä
Page 204 and 205:
forskning (Bunar 2007) presenterar
Page 206 and 207:
är även i första rummet välutbi
Page 208 and 209:
Tabell 3: De studerade skolornas el
Page 210 and 211:
arbetat upp ett gott rykte som spri
Page 212 and 213:
”En bra svensk innerstadsskola…
Page 214 and 215:
har ett rykte om sig att vara en br
Page 216 and 217:
(www.usk.stockholm.se). Skolan har
Page 218 and 219:
I delrapport II diskuteras hur en
Page 220 and 221:
skolanda är en annan förklaring s
Page 222 and 223:
Elev 2: Ja, verkligen! Vi har en sp
Page 224 and 225:
www.vittra.se). Verksamheten vilar
Page 226 and 227:
andra skolor inom Vittrakoncernen f
Page 228 and 229:
gemensamma nämnare som förenar sa
Page 230 and 231:
(vilket även bekräftas av de stat
Page 232 and 233:
Kapitel 4. Avslutande diskussion De
Page 234 and 235: Källförteckning: Arnman, G. & Jö
Page 236 and 237: Del IV ”Här känner man sig som
Page 238 and 239: Kapitel 1. Inledning Forskningsproj
Page 240 and 241: Områdena har sinsemellan både sto
Page 242 and 243: Men de flesta hade mycket att berä
Page 244 and 245: på att förklara och analysera hur
Page 246 and 247: Detta gäller i synnerhet stigmatis
Page 248 and 249: konkurrens, privatisering och decen
Page 250 and 251: of time, and their decaying economi
Page 252 and 253: Tina: Vissa säger att det är trå
Page 254 and 255: Mehrdad: Det finns för lite svensk
Page 256 and 257: Uppfattningen om den egna mångkult
Page 258 and 259: Janos: Folket. De som bor här. Vad
Page 260 and 261: Säger du nej, jag är inte svenne?
Page 262 and 263: (gymnasieskola och universitet) var
Page 264 and 265: Varför tror ni att det är på det
Page 266 and 267: Villabyskolan är den andra 6-9 sko
Page 268 and 269: Hur tänker de då? Roland: De vill
Page 270 and 271: svänga fort och nedan visar jag at
Page 272 and 273: Skolan tappar många elever och enl
Page 274 and 275: invandrare”, tvärtom den finns,
Page 276 and 277: vilken utbildning någon har, utan
Page 278 and 279: universitetet så säger man liksom
Page 280 and 281: verklighet. Ungdomarna från Maltab
Page 282 and 283: Delrapporten visar vilken stor bety
Page 286 and 287: Källförteckning Apple, M. (2006),
Page 288: Willis, P. (1981), Fostran till lö
show all

Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?