Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

Men de flesta hade mycket att berätta om till exempel områdenas och skolornas stigmatisering,
om lärarnas arbetssätt, om framtiden. De praktiska skälen bakom valet av gruppintervjuer
handlade om att jag ville samtala med så många elever som möjligt och med olika bakgrund för
att på det viset få tydliga analytiska mönster att framträda ur berättelserna. Jag anser mig ha
funnit dessa mönster, vilket kommer att illustreras under resten av denna delrapport.
Presentationen av materialet har eftersträvat ”tjocka beskrivningar” (Willis 1981), dvs. en fyllig
återgivning av intervjupersonernas resonemang för att på det viset sätta dem i direkt relation med
läsaren. Jag anser att texten blir mer trovärdig, läsvärd och livlig om jag som författare inte
lägger mig för mycket i ungdomarnas formuleringar genom att sammanfatta och förmedla det de
vill ha sagt till läsaren. De gör det så bra och förträffligt själva. Tjocka beskrivningar handlar
också om att ordentligt underbygga mina analyser, så att läsarna kan bilda sig egen uppfattning
om deras rimlighet när det gäller att förstå och förklara hur och varför ungdomarna agerar som
de gör i relation till bostadsområdet, skolan, valfriheten och framtiden.
Det fanns förstås också bekymmer med detta metodologiska arbetssätt. Ibland kunde en person i
gruppen visa sig vara verbalt skicklig eller minst blyg och ta över fullständigt på bekostnad av
sina två kamrater. Då gällde det att helt enkelt rikta frågan direkt till en annan person och försöka
få i gång samtalet med de andra också. Inte alldeles lätt och det fungerade i varierande grad i de
grupper där det fanns en sådan konstellation. Det optimala hade också varit att tillbringa en
längre tid på de aktuella skolorna, göra deltagande observationer, följa eleverna i deras dagliga
skolarbete och samtala om stora och små ämnen som engagerar och utmanar. Som en reflektion
över den använda metoden kan jag säga att här var det syftet med studien som bestämde att jag
skulle begränsa mig till intervjuer. Jag ville ta reda på elevernas funderingar om fyra aspekter av
deras liv (bostadsområde, skola, valfrihet och framtid) och inte så mycket om vilka vardagliga
interaktioner eleverna ingick i med varandra, hur lärarna undervisade och hur samspelet mellan
olika aktörer inom och omkring skolan (föräldrar, det lokala samhället) gick till.
Vilka var de elever jag intervjuade i Maltaskolan och Sikabyskolan?
Tabell 1: Könsfördelningen bland de intervjuade eleverna efter skolår och skola.
År Maltabyskolan Sikabyskolan
Killar Tjejer Killar Tjejer
7 6 3 5 4
8 6 4 4 5
9 4 5 4 5
Summa 16 12 13 14
7