Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

där har drygt 30 % av eleverna lämnat den kommunala skolan, och endast 3 % av dessa har
sökt sig till friskolor utanför innerstaden. Föräldrar och elever bosatta i Stockholms innerstad
är således frekventa nyttjare av de möjligheter som skolvalfriheten innebär både när det gäller
att aktivt söka sig till fristående skolalternativ och när det gäller att söka sig till kommunala
grundskolor i andra delen av innerstaden.
Hur kan vi förstå dessa elevströmmar? Tidigare svensk och internationell forskning visar att
föräldrar med olika bakgrund har olika utgångspunkter för sitt val av skola avseende vad som
upplevs som viktigt, vilken skola som väljs samt inte minst i vilken utsträckning som
föräldrarna nyttjar möjligheten att göra ett aktivt skolval. Skolverket gjorde i samband med
rapporten Att välja skola – effekter av valmöjligheter i grundskolan (1996) en
sammanställning av internationella studier inom området. I sammanställningen framkommer
att föräldrar med hög utbildnings- och inkomstnivå nyttjar möjligheten att göra ett aktivt
skolval i högre utsträckning i jämförelse med andra föräldrakategorier (Maddaus 1986). Det
skulle även kunna uttryckas i termer av att det främst är föräldrar med god tillgång på
ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital som gör aktiva skolval, med särskild betoning på det
kulturella kapitalet i form av föräldrars utbildningsnivå (Gewirtz m fl. 1995).
Liknande resultat framkommer även i svenska undersökningar på området (se exempelvis
Kjellman 2001). En viktig skiljelinje avseende nyttjandet av valfrihetens möjligheter är frågan
om föräldrarnas tillgång på information om förekommande skolalternativ (Skawonius 2005).
Den tidigare forskningen pekar således på att det främst är högutbildade föräldrar med
tillgång till information om olika skolor, och om vilka skolor som anses vara ”bra” respektive
”dåliga”, som nyttjar skolvalfrihetens möjligheter. Vad är det som de skolväljande föräldrarna
söker sig till när de gör sitt val av skola? I Skolverkets sammanställning (1996) framgår att
föräldrar utgår från ett flertal kriterier: skolans akademiska kvalitet, atmosfär och storlek,
påverkansmöjligheter, föräldramedverkan, fritidsaktiviteter, konfessionell inriktning, andra
familjemedlemmars skolgång, kamraters skolval samt barnets egna önskemål (Edwards &
Whitty 1992). En annan studie lyfter fram att den främsta orsaken bakom såväl val till som
val från skolor är social status och disciplin (Echols 1993). En granskning som Skolverket
gjorde 1997 avseende föräldrar som väljer konfessionella, etniska och språkligt inriktade
friskolor påvisar att de i många fall söker sig till den alternativa sociala och kulturella miljö
som skolan upplevs erbjuda, då skolan upplevs förmedla mer än skolkunskaper (Skolverket
1997).
9