Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT
Företagens och organisationernas
politiska kontakter
I vår undersökning av lobbying i Sverige står de största företagen och
organisationerna i fokus. Av tidigare undersökningar vet vi visserligen
att det är enskilda medborgare som står för de flesta av de folkvaldas
och departementens kontakter med omvärlden. Men vi vet
också att de organiserade intressena traditionellt sett har haft ett
mycket starkt inflytande på svensk politik. Frågan är således i vilken
omfattning den svenska företags- och organisationseliten kontaktar
våra politiska företrädare och hur de gör för att påverka det offentliga
beslutsfattandet. Om vi mycket kort ska sammanfatta några av de
mer centrala slutsatserna innebär det följande: Att företagens och
organisationernas samhällskontakter är omfattande och har genomgått
en ökad professionalisering, att lobbying ger de redan stora
ökade förutsättningar till inflytande och att de traditionella eliterna
på arbetsmarknaden, näringslivseliten och den elit som formeras runt
löntagarnas organisationer, fortfar att utgöra två stora maktblock i
svensk politik även när formerna för politisk påverkan förändras. Det
går dock att spåra en viss förskjutning till näringslivets fördel.
***
Vår undersökning bekräftar vad tidigare studier av de offentliga företrädarnas
kontaktnät också observerat – organisationerna har generellt
sett fler kontakter med offentliga företrädare än vad företagen
har. Detta gäller vare sig det rör sig om att direkt ta kontakt, att gå via
media eller att ge sig in i den offentliga debatten. Det är väl också
fullt begripligt. Organisationer är skapade i syfte att främja något
intresse eller någon idé som flera har gemensamt och som därmed
underlättar ett gemensamt agerande medan företagets främsta syfte
alltid är att producera eller sälja något (det är möjligen förvånande att
inte skillnaderna trots allt är större). Av samma skäl är det också lika
rimligt att företagen oftare än organisationerna anlitar konsulter för
att påverka någon offentlig företrädare. Eftersom det ligger utanför
kärnan i företagets verksamhet tvingas man söka professionell hjälp,
medan organisationerna klarar detta mer på egen hand.
Vi har också sett att det är långt vanligare att såväl företag som
organisationer i första hand tar kontakterna på egen hand. Minst
förekommande är att anlita konsulter. Det är emellertid i det här
sammanhanget viktigt att lyfta fram att kontaktverksamheten i sin
helhet otvivelaktigt blivit allt mer professionaliserad. Vid sidan av att
man köper tjänster för att utöva påtryckningar, om än i ganska blyg-
102