Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN TILL 2000-TALET
helt system fungerar, eller om hur graden av demokrati påverkas av
en större eller mindre förskjutning inom ramen för ett sammansatt
och komplext system. Vi vill kunna säga något om hur demokratin
påverkas av en viss förskjutning från korporativism till pluralism, av
att de korporativa arrangemangen i någon mån tonas ned till förmån
för lobbying och opinionsbildning. Vi vill veta något om de totala,
både direkta och indirekta, och mer långsiktiga effekterna av förändringar
i hela det politiska systemet, men vi blir i praktiken hänvisade
till att uttala oss om de mer direkta kortsiktiga effekterna av att vissa
enskilda komponenter i systemet förändras på marginalen. 359
Med detta vill vi framför allt ha sagt att den avslutande utvärderingen
är ett vanskligt företag. Svårigheterna gör det emellertid inte
mindre väsentligt eller mindre intressant. Som medborgare i en
demokrati är det trots allt frågor av detta slag som vi vill ha besvarade.
Vilka former av deltagande är effektiva?
I första hand riktar vi nu intresset mot de tre typer av deltagande som
i kombination med varandra markerar skillnaden mellan korporativism,
pluralism och juridisk demokrati. Frågan är vad det får för konsekvenser
att de korporativa arrangemangen i någon mån förlorar i
betydelse jämfört med lobbying och opinionsbildning. Hur ska vi
värdera dessa deltagandeformer med avseende på deras effektivitet att
påverka politiskt beslutsfattande?
Det säger sig självt att deltagande i korporativa arrangemang är ett
mer effektivt sätt att påverka än det slags kontakter med beslutsfattare
som vi kallar lobbying. Allt annat lika ger det mer inflytande att
själv fatta beslut än att låta andra göra det. Däremot är det inte alls
givet att opinionsbildning skulle vara ett mindre kraftfullt sätt att
påverka bara därför att man befinner sig längre ifrån själva beslutsfattandet.
Poängen med opinionsbildning är ju att man påverkar långsiktigt,
att effekten kvarstår långt efter själva påverkansförsöket
eftersom man förhoppningsvis har fått andra att ändra uppfattning.
Om vi har rätt i vår slutsats att svensk politik har genomgått en
förskjutning, om än marginell, från korporativism till mer pluralism,
så skulle detta även innebära att de organiserade intressena i något
större utsträckning blivit tvungna att förlita sig på mindre effektiva
påverkansformer. Under förutsättning att de organiserade intressena
alls är uttryck för folkliga stämningar, skulle detta – allt annat lika –
även innebära att demokratin i någon mån har försvagats.
251