Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRANSPORTPOLITIKEN Figur 5.1 Antal kontakter i genomsnitt per år ',5(.7.217$.7 )|UHWDJ ',5(.7.217$.7 2UJDQLVDWLRQHU 0(',$.217$.7 )|UHWDJ 0(',$.217$.7 2UJDQLVDWLRQHU '(%$77(5$5 )|UHWDJ '(%$77(5$5 2UJDQLVDWLRQHU $1/,7$5 .2168/7 )|UHWDJ $1/,7$5 .2168/7 2UJDQLVDWLRQHU företag som organisationer med intresse för att påverka infrastrukturfrågor oftare kontakt med offentliga företrädare än vad andra företag och organisationer gör. Undantaget är anlitandet av konsulter, där det omvända förhållandet råder. När vi tittar närmare på företagens och organisationernas direktkontakter, visar det sig att lobbyingverksamheten är som intensivast just inom denna sektor. Företag som försöker påverka beslut om Figur 5.2. Antal kontakter i genomsnitt per år: företagen $UEHWVPLOM| $UEHWVUlWW 6NDWWHU 0LOM| .RQNXUUHQV ,QIUDVWUXNWXU 190 Påverkar inte infrastruktur Påverkar infrastruktur
5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRANSPORTPOLITIKEN infrastruktur, tar oftare personliga kontakter med offentliga företrädare, än vad företag med andra intressen gör. Som vi tidigare kunnat konstatera (se kapitel 3) kontaktar företagen offentliga företrädare tämligen ofta, dvs. ägnar sig åt lobbying i den betydelsen vi har reserverat för termen. Men den typen av politisk påverkan är alltså, som vi kan se i figur 5.2, särskilt vanlig bland företag som intresserar sig för infrastruktur- och transportfrågor. I viss mån bekräftar det påståenden om att personkontakter spelar särskilt stor roll inom just denna sektor. Här står som vi tidigare nämnt stora värden på spel, dels för företag som är beroende av ett väl utbyggt transportsystem, men kanske framför allt för företag som lever av att producera själva infrastrukturen. Den intensivare uppvaktningen av offentliga företrädare riktar sig mot alla typer av politiker och tjänstemän och på alla nivåer. Tjänstemännen i regeringskansliet och inom EU ägnas emellertid särskilt stor uppmärksamhet av de infrastrukturintresserade företagen jämfört med andra. 224 Figur 5.3. Antal kontakter i genomsnitt per år: organisationerna $UEHWVUlWW 6NDWWHU $UEHWVPLOM| .RQNXUUHQV 0LOM| ,QIUDVWUXNWXU Även bland organisationerna är intensiteten i kontakten inom infrastrukturområdet särskilt starkt. Skillnaden är mindre här än mellan olika typer av företag, men mönstret är snarlikt. Organisationer som försöker påverka bland annat infrastrukturfrågor kontaktar offentliga företrädare drygt sju gånger per år i genomsnitt, medan organisationer som inriktar sig på arbetsrättsfrågor tar en kontakt mindre per år. Av Sveriges största företag är det 53 som är de riktiga ”stor-lobbyisterna” inom infrastruktur och transportsektorn. Som vi kan se i tabell 5.1 rör det sig om företag som har olika typer av intressen av 191
Page 1 and 2:
Avkorporativisering och lobbyism -
Page 3 and 4:
Förord Ett av Demokratiutredningen
Page 5 and 6:
Innehåll 1. ATT PÅVERKA DEMOKRATI
Page 7 and 8:
INNEHÅLL 5. MEDBORGARNA, INTRESSEN
Page 9 and 10:
1. Att påverka demokratiska beslut
Page 11 and 12:
1. ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
2. Den gamla modellen vittrar bort*
Page 23 and 24:
2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
3. Näringsliv, folkrörelser och p
Page 49 and 50:
3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH P
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
4. Politisk påverkan på konsultba
Page 117 and 118:
4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
• Samhälle/opinionsbildare. 4. P
Page 139 and 140: 4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 183 and 184: Bilaga: Enkät 4. POLITISK PÅVERKA
Page 187 and 188: 5. Medborgarna, intressena och tran
Page 189: 5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 193 and 194: 5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 239 and 240: 6. Svensk demokrati på tröskeln t
Page 241 and 242:
6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN T
Page 243 and 244:
Page 245 and 246:
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Noter 1 PISA-projektet har finansie
Page 259 and 260:
NOTER samförståndskulturen. Andel
Page 261 and 262:
NOTER 57 Jfr Hermansson 1993. 58 Se
Page 263 and 264:
NOTER 87 Se Sundström 1999 i en av
Page 265 and 266:
NOTER 114 Flera motioner har lagts
Page 267 and 268:
166 Rothstein m.fl. 1995, 22. NOTER
Page 269 and 270:
NOTER absolut nödvändiga, vid tre
Page 271 and 272:
NOTER 221 Se Lund 1999, 19-20 och 1
Page 273 and 274:
NOTER 282 Svensk Handel 1993-05-29.
Page 275 and 276:
NOTER från Svenska Vägföreningen
Page 277 and 278:
Referenser Otryckta källor RIKTA K
Page 279 and 280:
Sjöfartsforum Årsredovisning Prog
Page 281 and 282:
Svensk Handel REFERENSER ”Närsj
Page 283 and 284:
REFERENSER Elster, Jon (1994) ”Ma
Page 285 and 286:
REFERENSER Jenkins, Craig J & Kland
Page 287 and 288:
REFERENSER Petersson, Olof, Hermans
Page 289 and 290:
REFERENSER Vaverka, Joakim (1995) S
Page 291 and 292:
Författarpresentationer Alla fyra
Page 293:
Demokratiutredningens forskarvolyme
show all

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?