Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

1. ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT De tre alternativen skiljer sig åt med avseende på hur pass direkt som de organiserade intressena är involverade i det offentliga beslutsfattandet. Opinionsbildning är en del av samtliga varianter som här beaktas. Förekomsten av lobbying är enligt detta sätt att se inte någon skiljelinje mellan korporativism och pluralism, men väl mellan pluralism och juridisk demokrati. Den form av korporativism vi känner från våra demokratier – ibland särskiljs den från äldre varianter av korporativism med hjälp av tillägg som ”neo” eller ”fri” – rymmer inte bara korporativa arrangemang, utan även lobbying och opinionsbildning. 11 Den demokratiska utgångspunkten Det som i grund och botten motiverar ett studium av det politiska deltagandets olika former är att deltagandet både utgör centrala delar av och har avgörande effekter på demokratin. Hur dessa olika typer av aktiviteter ska värderas utifrån demokratiska principer kommer att diskuteras mera utförligt i det avslutande kapitel 6. Redan inledningsvis vill vi dock peka ut vad som från demokratiska utgångspunkter bör ägnas särskild uppmärksamhet i en analys av enskilda medborgares och sammanslutningars politiska deltagande. Flertalet framställningar om demokratins tillstånd brukar utgå från Robert Dahls berömda idealtyp, 12 som preciserar en fullkomlig demokrati med hjälp av fem kriterier: 13 • politisk jämlikhet präglar beslutsprocessen • beslutsprocessen ger möjlighet till ett effektivt deltagande • den politiska beslutsprocessen ger möjlighet till upplyst kunnande • folket eller dess företrädare har kontroll över dagordningen • alla vuxna som permanent lyder under lagarna tillhör folket I sin avhandling om demokratin inom partierna kritiserar Jan Teorell detta val av demokratisk utgångspunkt. Problemet sägs vara att Dahls kriterier underförstår ett direktdemokratiskt ideal där normen är direkt delaktighet i beslutsfattandet. 14 Det är i förlängningen av detta argument inte heller klart vad man utifrån Dahl ska kräva av den ”reellt existerande” representativa demokratin, den formen för demokrati som äger relevans för vår framställning. Vi är på den här punkten inte ense med Teorell, utan tror att problemet snarast har att göra med hur Dahls kriterier preciseras och operationaliseras. Inget av dessa kriterier blir ointressant i en representativ demokrati. 18
1. ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT Allt annat lika är således de former av deltagande att föredra som ger alla lika reella möjlighet att utöva inflytande över det offentliga beslutsfattandet. Givet samma ceteris paribus-antagande följer också att vi från demokratiska utgångspunkter förordar de deltagandeformer som ger medborgarna utrymme för ett politiskt engagemang som är meningsfullt i den meningen att det kan ha verklig effekt på de beslut som fattas inom ramen för det offentliga. Den politiska beslutsprocessen bör för det tredje vara utformad så att deltagarna har reella möjligheter att bilda sig en uppfattning om de alternativ som står till buds. Det är sedan folket eller dess representanter som bör ha kontroll över dagordningen. Det är inte bara i själva beslutsfasen som folkmakt och politisk jämlikhet bör råda. Även makten över vad som politiseras bör värderas utifrån samma slags kriterium. Och sist och slutligen hör det till demokratins grundläggande värde att deltagande i politiken bör ha en allmän karaktär. De politiska deltagandeformerna kan därför värderas utifrån ett kriterium som säger att ingen mera permanent bör vara utesluten från möjligheten att utöva inflytande. Det säger sig självt att dessa kriterier inte alls behöver vara enkla att tillämpa i praktiken. En av de komplikationer som vi avslutningsvis blir tvungna att hantera är det faktum att vi ytterst sett egentligen inte är intresserade av att värdera enskilda deltagandeformer, utan ett system eller en kombination av deltagandeformer. Svensk politik är i realiteten en blandmodell, där den renodlade parlamentariska demokratin lever i symbios med andra mer eller mindre harmonierande former för politiskt deltagande. En annan tänkbar svårighet är att de fem kriterierna tenderar att glida samman. Det finns en risk att man värderar samma fenomen flera gånger, dvs att en och samma förtjänst eller brist blir konterad mer än en gång. Ett sätt att hantera detta problem är givetvis att noggrant precisera sitt analysverktyg så att de fem kriterierna går att hålla isär. En annan möjlighet, som vi kommer att ta fasta på, är att förenkla genom att slå samman några av kriterierna. Det fjärde kriteriet, kontroll över dagordningen, bör utgå därför att det särskiljer en bestämd fas av beslutsprocessen. De resterande kriterierna bör gå att tillämpa på den fasen liksom på övriga faser av beslutsprocessen. Det femte kriteriet, alla vuxna skall vara inkluderade, kan uppfattas som en aspekt av det första. Det handlar om en viktig del av den politiska jämlikheten. Vi menar således att det i grund och botten går att urskilja tre demokrativärden, som bör ligga till grund för en slutgiltig bedömning av svensk demokrati: meningsfullt folkligt deltagande, politisk jämlikhet och öppenhet för insyn. 15 19
Page 1 and 2: Avkorporativisering och lobbyism -
Page 3 and 4: Förord Ett av Demokratiutredningen
Page 5 and 6: Innehåll 1. ATT PÅVERKA DEMOKRATI
Page 7 and 8: INNEHÅLL 5. MEDBORGARNA, INTRESSEN
Page 9 and 10: 1. Att påverka demokratiska beslut
Page 11 and 12: 1. ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT
Page 17: 1. ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT
Page 21 and 22: 2. Den gamla modellen vittrar bort*
Page 23 and 24: 2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT
Page 47 and 48: 3. Näringsliv, folkrörelser och p
Page 49 and 50: 3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH P
Page 69 and 70:
3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH P
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
4. Politisk påverkan på konsultba
Page 117 and 118:
4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
• Samhälle/opinionsbildare. 4. P
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Bilaga: Enkät 4. POLITISK PÅVERKA
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
5. Medborgarna, intressena och tran
Page 189 and 190:
5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
6. Svensk demokrati på tröskeln t
Page 241 and 242:
6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN T
Page 243 and 244:
Page 245 and 246:
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Noter 1 PISA-projektet har finansie
Page 259 and 260:
NOTER samförståndskulturen. Andel
Page 261 and 262:
NOTER 57 Jfr Hermansson 1993. 58 Se
Page 263 and 264:
NOTER 87 Se Sundström 1999 i en av
Page 265 and 266:
NOTER 114 Flera motioner har lagts
Page 267 and 268:
166 Rothstein m.fl. 1995, 22. NOTER
Page 269 and 270:
NOTER absolut nödvändiga, vid tre
Page 271 and 272:
NOTER 221 Se Lund 1999, 19-20 och 1
Page 273 and 274:
NOTER 282 Svensk Handel 1993-05-29.
Page 275 and 276:
NOTER från Svenska Vägföreningen
Page 277 and 278:
Referenser Otryckta källor RIKTA K
Page 279 and 280:
Sjöfartsforum Årsredovisning Prog
Page 281 and 282:
Svensk Handel REFERENSER ”Närsj
Page 283 and 284:
REFERENSER Elster, Jon (1994) ”Ma
Page 285 and 286:
REFERENSER Jenkins, Craig J & Kland
Page 287 and 288:
REFERENSER Petersson, Olof, Hermans
Page 289 and 290:
REFERENSER Vaverka, Joakim (1995) S
Page 291 and 292:
Författarpresentationer Alla fyra
Page 293:
Demokratiutredningens forskarvolyme
show all

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?