Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT
att vi saknar dataunderlag för den period som är särskilt intressant att
granska i detalj. För att om möjligt råda bot på detta har vi gjort en
egen datainsamling. Vårt material är de förteckningar som upprättas
på departementet över vilka instanser som anmodas eller bereds tillfälle
att avge synpunkter på en utredning av något slag.
Vi har kartlagt samtliga sådana tillgängliga remisslistor hos arbetsmarknads-,
jordbruks- och kommunikationsdepartementet från 1971
och framåt, samt samtliga remisslistor hos alla departement utom
utrikesdepartementet för tioårsperioden 1987–96. 38 Resultatet av
denna undersökning ger ett tämligen tydligt besked om vad som hänt
med den svenska staten de senaste decennierna. I den mån de tre
departementen erbjuder en representativ bild (åren 1971–86), skulle
slutsatsen bli att korporativismen inom remissväsendet har urholkats
inifrån. Antal remissinstanser har ökat (från ungefär 30 till knappt
55), samtidigt som andelen organisationer har förblivit i stort sett
konstant (mellan 35 och 40 procent 39 ). Det betyder att statsmakten
delar ut sina erkännanden till olika organisationer på ett allt mer lättvindigt
sätt. Det blir således också allt mindre intressant att få ett
sådant erkännande.
Figur 2.4. Andel organisationer av samtliga remissinstanser 1971–1997
60
50
40
30
20
10
0
71-73 74-76 77-79 80-82 83-85 86-88 89-91 92-94 95-97
En mer finstilt analys avslöjar givetvis vissa nyanser. Mest intressant
att notera är då tendensen till en minskad andel organisationer under
det senaste decenniet. Det offentliga skulle då vara i färd med att
återerövra förlorad mark. En annan typ av förskjutningar har ägt rum
33
Kommunikation
Arbetsmarknad
Jordbruk
Samtliga utom UD
$QWDO
UHPLVVLQVWDQVHU