Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN TILL 2000-TALET<br />
Denna utveckling kan dock i någon mån motverkas av en helt<br />
annan tendens. Vi har sett att det skett en professionalisering av det<br />
politiska engagemanget. Både konsultbranschen <strong>och</strong> de interna samhällskontaktavdelningarna<br />
är uttryck för detta. Om något bör detta<br />
innebära att de organiserade intressen som tar dessa tjänster i anspråk<br />
blir mer effektiva i sina påverkansförsök. Det är rimligen i det perspektivet<br />
vi också kan förstå SAFs byte av politisk strategi. Genom<br />
att arbeta mer professionellt med lobbying <strong>och</strong> opinionsbildning<br />
ansåg sig Arbetsgivarföreningen kunna påverka mera effektivt jämfört<br />
med vad som var möjligt inom ramen för de korporativa arrangemangen.<br />
Den slutgiltiga effekten av förskjutningen från korporativism till<br />
pluralism är således inte alls entydig. Osäkerheten i denna bedömning<br />
förstärks dessutom av den utveckling som vi har kunnat skönja<br />
inom folkrörelserna. Många av de organiserade intressena har givetvis<br />
fortfarande en betydande folklig förankring, men tendensen är<br />
mycket tydlig. Det pågår en gradvis urholkning av de stora intresseorganisationernas<br />
demokratiska kvaliteter. Oavsett om organisationerna<br />
själva tar direkt del i det politiska beslutsfattandet inom ramen<br />
för korporativa arrangemang eller om deras roll inskränker sig till de<br />
verksamheter som ryms i ett mer pluralistiskt system, innebär detta<br />
att organisationerna i någon mån har förlorat sin betydelse som<br />
instrument för ett effektivt folkligt deltagande. Den mest väsentliga<br />
försvagningen av demokratin är således inte nödvändigtvis en effekt<br />
av avkorporativiseringen.<br />
Hur beaktas jämlikheten?<br />
Ett av korporativismens främsta problem är rent praktiskt. Sammanträdeslokalerna<br />
rymmer inte alla som vill vara med. För att de korporativa<br />
arrangemangen ska kunna fungera, förutsätts att inte alla organisationer<br />
kräver att få bli representerade. I praktiken är det nödvändigt<br />
att vissa grupper ställs utanför. För att korporativismen alls ska<br />
kunna motsvara den politiska jämlikhetens ideal fordras därför att<br />
representanterna för ett fåtal stora organisationer accepteras som<br />
företrädare för folket i dess helhet. I ett mångfacetterat <strong>och</strong> organisationsmässigt<br />
rikt samhälle är däremot korporativismen oförmöget att<br />
förverkliga det demokratiska idealet om politisk jämlikhet. Motsvarande<br />
problem behöver inte nödvändigtvis drabba det pluralistiska<br />
systemet.<br />
De korporativa arrangemangen rymmer dessutom närmast defini-<br />
252
Change language