Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS<br />
Sverige, men omfattningen är fortfarande förhållandevis liten”. Men<br />
Vaverka anser en tydlig skillnad vara att medan koalitioner mellan<br />
intressen är vanliga i USA förekommer de i Sverige nästan uteslutande<br />
mellan kommuner, landsting <strong>och</strong> länsstyrelser. Han hävdar<br />
emellertid att omfattningen av koalitioner mellan intressen troligen<br />
kommer att öka även i Sverige. 158<br />
En undersökning som Katja Marcusson har genomfört av uppvaktningar<br />
<strong>och</strong> förfrågningar till Kommunikations- <strong>och</strong> Utbildningsdepartementen<br />
1993–95 visar däremot att försöken att lobba mot<br />
dessa departement inte ökat under tidsperioden. Andelen uppvaktningar<br />
som skett via konsulter var dessutom låg. Av 79 svaranden<br />
använde en aktör konsulter flera gånger per månad. En aktör valde<br />
alternativet en gång per månad, 6 stycken valde alternativet en eller<br />
ett par gånger per år, 17 stycken valde alternativet sällan <strong>och</strong> övriga<br />
alternativet aldrig. Med andra ord säger oss resultatet att 90 procent<br />
av de svarande aktörerna aldrig eller sällan vänt sig till konsulter för<br />
att påverka vid Kommunikations- <strong>och</strong> Utbildningsdepartementet<br />
1993–95. 159 Man bör dock inte utesluta risken med att Marcussons<br />
undersökning sträcker sig över en kanske alltför kort tidsperiod för<br />
att det ska vara möjligt att dra några betydande slutsatser i fråga om<br />
förändringar över tid. 160<br />
PerOla Öberg undersökte 1997 omfattningen av lobbying mot<br />
Arbetslivsfonden <strong>och</strong> kom fram till att fondens chefer ”aldrig eller<br />
nästan aldrig” har stött på professionella lobbyister. Öberg konstaterar<br />
mot bakgrund av sin egen <strong>och</strong> Marcussons undersökning att<br />
”makthavarna vill inte träffa ombud utan de berörda själva. Däremot<br />
finns det ett växande antal företag som erbjuder ‘informationstjänster’.<br />
Deras huvudsakliga arbete går dock ut på att förse representanterna<br />
med faktauppgifter <strong>och</strong> hjälp att ‘lägga upp taktiken’”. 161 Även<br />
om professionella lobbyister mycket sällan försökt påverka Arbetslivsfonden<br />
är Öberg samtidigt försiktig i slutsatserna då han framhåller<br />
att påverkansmetoder ”med säkerhet” varierar beroende på vilken<br />
typ av myndighet det gäller. Han förutspår emellertid en ökad betydelse<br />
av ”inhyrda professionella lobbyister” eftersom ”organiserade<br />
intressen har allt mer genomtänkta mediastrategier <strong>och</strong> avsätter mer<br />
resurser för att genomföra sådana”. 162<br />
Mot bakgrundsresonemanget att en konsultbransch som sysslar<br />
med politisk påverkan expanderar i samband med att betydelsen av<br />
lobbying ökar totalt sett, kunde man kanske förväntat sig resultat i<br />
Marcussons <strong>och</strong> Öbergs undersökningar som mer direkt talar för att<br />
en sådan utveckling skett. Men som Månströms <strong>och</strong> Carlbergs<br />
undersökningar visar, <strong>och</strong> också Öberg antyder, så innebär konsult-<br />
129