Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS<br />
en indikation på att det kan underlätta för opinionsbildare att ha goda<br />
kontakter bland journalister <strong>och</strong> redaktörer. 164<br />
Vi har fått veta att det i opinionsbildande syfte är viktigt att synas<br />
i media. Ökad konkurrens om uppmärksamheten gör att det är viktigt<br />
att kunna skapa ett nyhetsvärde av en fråga. Men det är samtidigt<br />
en splittrad bild som framträder. Kontakter <strong>och</strong> nätverk används men<br />
att konsulter påverkar beslutsfattare personligen uppges ändå vara<br />
ovanligt. Att hjälpa kunder att på andra sätt nå beslutsfattare tycks<br />
däremot vara vanligare. I riksdagen är man inte ense, vissa kräver<br />
registrering av lobbyister, andra tycker att en sådan diskussion är<br />
överdriven. De undersökningar som gjorts visar också att det inte är<br />
särskilt ofta som beslutsfattare kontaktas av lobbykonsulter. Samtidigt<br />
förutspås en lobbyutveckling i amerikansk anda.<br />
En demokratisk idealsituation<br />
Den moderna demokratiteorin har allt mer kommit att kretsa kring<br />
idén om den deliberativa demokratins ideal. Det deliberativa synsättet<br />
utgår från att det är genom medborgarnas noggranna gemensamma<br />
överväganden som vi når lösningen på demokratins problem. Att<br />
sträva efter en situation som främjar meningsutbytet medborgarna<br />
emellan är därför likställt med att skapa förutsättningar för demokratins<br />
förverkligande. Ytterst handlar det därför om ”att föra ett samtal<br />
myndiga medborgare emellan om sådana angelägenheter där vi ständigt<br />
är tvungna att finna praktiska lösningar”. 165 Dialogen eller samtalet<br />
bör således vara den absoluta grunden i ett demokratiskt styrelseskick.<br />
Tanken är att dialogen skall hjälpa eller tvinga oss att se frågor i<br />
ett större perspektiv där egna intressen inte blir allenarådande, <strong>och</strong> på<br />
så sätt göra oss mer ”toleranta <strong>och</strong> upplysta”. Resultaten blir en politisk<br />
debatt <strong>och</strong> politiska beslut som präglas av större allmänorientering.<br />
166<br />
Att betrakta demokratin ur denna synvinkel är emellertid knappast<br />
ett förutsättningslöst koncept. Frågan är vilka krav som måste<br />
vara uppfyllda för att vi skall kunna forma ett styrelseskick där medborgarstyrelsen<br />
förankras genom dialog medborgare emellan. I<br />
Sverige är det Demokratirådet som tidigare har uppmärksammat tanken<br />
om demokrati som dialog. Fokus har då främst riktats mot den<br />
politiska opinionsbildningen <strong>och</strong> mot fastställandet av den politiska<br />
dagordningen. För att demokratin skall förverkligas reses krav på<br />
offentlighet <strong>och</strong> krav på demokratisk, eller i praktiken, de folkvaldas<br />
kontroll över dagordningen. 167<br />
131
Change language