Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRANSPORTPOLITIKEN affärsresenärerna, menar Svenskt Flyg. Satsningar på Norrland bör istället göras genom ett bättre utbyggt flyg-bussnät och bättre vägar. Godstransporterna anser man bäst sköts per båt. Kollektivtrafik med flyg Genom att framhäva flygets nytta och framsteg på miljöområdet har Svenskt Flyg strävat efter en fortsatt utveckling av flygtrafiken i Sverige. 328 1997 agerade föreningen framför allt för att få flyget accepterat som ett kollektivt transportmedel i den trafikpolitiska diskussionen. 329 För att förbättra flygets möjligheter har de propagerat för ett utbyggt flygnät, som ska skapa ökad tillgång på flygförbindelser ”över dagen”. Föreningens mål är att det ska ta högst tre timmar att resa enkel resa mellan viktiga orter i Sverige. 330 Bibehålla Bromma flygplats och bygga en tredje landningsbana på Arlanda Svenskt Flyg har agerat för att förhindra den nedläggning av Bromma flygplats år 2001 som Stockholms stad planerar. Motiveringen är att Arlanda inte kommer att ha tillräcklig kapacitet för den trafikökning som väntas under de närmaste åren. Den förestående miljöprövningen av planerna på en tredje landningsbana innebar en risk att flygplatsen skulle få begränsningar som påverkade kapaciteten. Flygtrafik till Bromma är nödvändigt, framför allt för att tillgodose behovet av effektiva transporter för näringsliv, organisationer och myndigheter, menar Svenskt Flyg. Bromma flygplats ses som en riksangelägenhet som Stockholms politiker inte borde få besluta om själva. Föreningen har agerat för att beslutet om Bromma flygplats ska skjutas upp tills det nya trafikpolitiska beslutet har fattats och Arlandas tredje bana har tagits i bruk. Enligt Svenskt Flyg är en nedläggning av Bromma flygplats möjlig endast sedan en ny flygplats byggts i södra Storstockholm. 331 Alliansernas sammansättningar De intressekoalitioner som här beskrivs arbetar enkelt uttryckt för att underlätta för det egna kommunikationsområdet att expandera. Ofta innebär det naturligtvis att uppgiften för nätverksorganisationerna till stor del består i att bevaka så att de andra transportslagen inte får fördelar som försvårar för det man själv representerar. Detta är givetvis inte något underligt i en modern demokrati. Vad vi emellertid har velat uppmärksamma är att det finns starka aktörer, inte 214
5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRANSPORTPOLITIKEN minst med ekonomiska egenintressen, som har till sitt uttalade syfte att påverka centrala infrastrukturbeslut i Sverige. Vi ska till att börja med titta lite närmare på vilken typ av aktörer som står bakom allianserna. Svenska vägföreningen består såsom tidigare påpekats av en rad företag, organisationer och – dessutom – myndigheter som kan sägas representera ett organiserat intresse för förbättrad och ökad vägtrafik. Här samlas biltillverkare, bensinbolag, företag som har många vägtransporter – framför allt åkeribranschen – samt byggentreprenörer. Dessutom har alltså Vägverket haft ett nära samarbete med Svenska Vägföreningen under en lång tid med bland annat representation i styrelsen. 332 Detsamma gäller kommunförbundet. Utöver dessa aktörer, som har tydliga ekonomiska intressen i att vägnätet byggs ut, har t.ex. bilentusiasterna i MHF spelat en viktig roll i föreningens verksamhet. Svenska Vägföreningens medlemmar har säkerligen ett djupt rotat och ärligt engagemang för nyttan av person- och varutransport på väg. Men det är viktigt att notera att detta i stor utsträckning sammanfaller med egna ekonomiska intressen. Flera av medlemmarna i Svenska vägföreningen är helt enkelt ekonomiskt beroende av att vägnätet ständigt underhålls. Buss och samhälle, som alltså är en avknoppning eller snarare en underorganisation till vägföreningen, är i ännu större utsträckning en utpräglad lobbyingorganisation för företag med ekonomiska intressen i att förutsättningarna för busstrafik blir så goda som möjligt. Här saknas helt någon typ av bussåkarentusiaster, annat än företrädare för busstillverkare (t.ex. Volvo och Scania) och bussbolagen (t.ex. Linjebuss och Swebuss). Ordföranden i Rail Forum Sweden var Curt Nicolin. Denne var även ledare för en av världens största tillverkare av utrustning för spårbunden trafik, ABB. Såväl ABB Traction som ABB Signal tillhörde medlemsföretagen i RAIL FORUM. ABB var inte det enda storföretaget som ville propagera för utbyggnad av detta transportsätt. Där återfanns även ståltillverkare som SSAB, LKAB och Avesta Sheffield. Även företag som utför stora byggnationer, t.ex. SIAB och Skanska bidrog med resurser till järnvägslobbyingen, liksom andra företag med behov av den typen av transporter t.ex. Electrolux, STORA, ICA och Posten. Rail Forum Swedens ansträngningar att informera om fördelarna med järnvägstrafiken betalades således av de viktigaste företagen som bygger tåg och vagnar, de som bygger spår och banvallar, de har intresse av att få leverera elström (Vattenfall) samt flera företag som är i behov av att transportera tunga varor. Liksom när det gäller Buss och samhälle var RAIL FORUM en tämligen 215
Page 1 and 2:
Avkorporativisering och lobbyism -
Page 3 and 4:
Förord Ett av Demokratiutredningen
Page 5 and 6:
Innehåll 1. ATT PÅVERKA DEMOKRATI
Page 7 and 8:
INNEHÅLL 5. MEDBORGARNA, INTRESSEN
Page 9 and 10:
1. Att påverka demokratiska beslut
Page 11 and 12:
1. ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
2. Den gamla modellen vittrar bort*
Page 23 and 24:
2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
3. Näringsliv, folkrörelser och p
Page 49 and 50:
3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH P
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
4. Politisk påverkan på konsultba
Page 117 and 118:
4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
• Samhälle/opinionsbildare. 4. P
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164: 4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 183 and 184: Bilaga: Enkät 4. POLITISK PÅVERKA
Page 187 and 188: 5. Medborgarna, intressena och tran
Page 189 and 190: 5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 213: 5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 239 and 240: 6. Svensk demokrati på tröskeln t
Page 241 and 242: 6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN T
Page 257 and 258: Noter 1 PISA-projektet har finansie
Page 259 and 260: NOTER samförståndskulturen. Andel
Page 261 and 262: NOTER 57 Jfr Hermansson 1993. 58 Se
Page 263 and 264: NOTER 87 Se Sundström 1999 i en av
Page 265 and 266:
NOTER 114 Flera motioner har lagts
Page 267 and 268:
166 Rothstein m.fl. 1995, 22. NOTER
Page 269 and 270:
NOTER absolut nödvändiga, vid tre
Page 271 and 272:
NOTER 221 Se Lund 1999, 19-20 och 1
Page 273 and 274:
NOTER 282 Svensk Handel 1993-05-29.
Page 275 and 276:
NOTER från Svenska Vägföreningen
Page 277 and 278:
Referenser Otryckta källor RIKTA K
Page 279 and 280:
Sjöfartsforum Årsredovisning Prog
Page 281 and 282:
Svensk Handel REFERENSER ”Närsj
Page 283 and 284:
REFERENSER Elster, Jon (1994) ”Ma
Page 285 and 286:
REFERENSER Jenkins, Craig J & Kland
Page 287 and 288:
REFERENSER Petersson, Olof, Hermans
Page 289 and 290:
REFERENSER Vaverka, Joakim (1995) S
Page 291 and 292:
Författarpresentationer Alla fyra
Page 293:
Demokratiutredningens forskarvolyme
show all

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?