Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS
1) Hur påverkas beslutsprocessens tillgänglighet och öppenhet av verksamheten?
2) Vilka effekter har verksamheten på de folkvaldas kontroll över dagordningen?
3) Kan konsultverksamheten sammantaget betraktas som ett bidrag till
samtalet medborgare emellan?
De artiklar som tagits upp varierar i fråga om djup och analys, men
om man tar den i Aftonbladets fall braskande kvällstidningsjournalistiken
med en nypa salt, tror jag ändå att artiklarna kan tjäna som en
god grund för fortsatt diskussion. Flera av artiklarna och ett par av
riksdagsmotionerna visar upp en bild av en verksamhet som är viktig
i informationssyfte. Den vidgar beslutsfattarnas kunnande och leder
på så vis till bättre grundade beslut. Artiklarna uppvisar icke desto
mindre en bild av att förmågan till effektiv lobbying och opinionsbildning
kräver kompetens och kontakter och är en fråga om resurser.
Kritiken är särskilt skarp mot lobbying och opinionsbildning på
konsultuppdrag och den bottnar främst i betydelsen av tillgången på
ekonomiska resurser – att politisk påverkan kan köpas för pengar och
att denna påverkan sker i skymundan från offentlig insyn. För idealmodellens
del innebär kritiken att det offentliga rummet som skall
vara tillgängligt på lika villkor för alla, riskerar att sättas ur spel. Inom
det politiska etablissemanget finns betydelsefulla nätverk som
används av lobbyister, de har via dessa möjlighet att arbeta ”nära”
beslutsprocessen, detta gäller även dem som på konsultuppdrag ägnar
sig åt politisk påverkan. Då argumenten kan nå beslutsfattarna utan
förankring, genom att ta en genväg förbi den offentliga diskussionens
filter, är det förmågan att nå fram till beslutsfattarna som avgör
och inte argumenten i sig. Att lobbyister använder nätverkens direkta
kanaler till beslutsfattarna väcker därför frågor både om allmänhetens
möjlighet till insyn och kritisk granskning och om argumentens
egentliga förankring. Direkta kanaler till beslutsfattarna ställer även
frågan om de folkvaldas kontroll över dagordningen på sin spets. De
två tidigare undersökningarna av konsultbranschen tyder däremot på
att man genom rådgivande verksamhet hjälper uppdragsgivare att nå
fram till beslutsfattare och att konsulterna inte ägnar sig åt direkt
påverkan av beslutsfattare åt sina uppdragsgivare.
Att skapa genomslag i media är ett vanligt sätt och ofta en förutsättning
för att nå fram till opinion och beslutsfattare. Att köpa in
kompetens från en PR-byrå kan vara en lösning för att möta de journalistiska
kraven men detta kräver givetvis ekonomiska resurser. Här
kan konsultverksamheten ses som ett bidrag till att argument kom-
134