Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS
Nu har det politiska deltagandet istället fått en informell karaktär.
Grovt uttryckt innebär detta att det som står till buds för våra medborgarsammanslutningar
och andra utomparlamentariska aktörer är
att efter egen förmåga hitta fram till beslutsfattarna längs informella
vägar. Vad står då det informella deltagandet för och hur ska dessa
vägar till inflytande lämpligen förstås?
Med en återblick på figur 1.1 i det första kapitlet – det vill säga den
del som rör icke-institutionaliserat deltagande – kan vi närma oss svar
på frågan. Där spjälkas politiskt deltagande upp på olika varianter;
direkta kontakter med beslutsfattare eller tjänstemän (lobbying) och
deltagande i debatten genom egen opinionsbildning eller genom kontakter
med media. 108 En sådan uppdelning är givetvis enbart ett analytiskt
verktyg eftersom alla tre tillvägagångssätten kan användas samtidigt
och för att påverka en och samma fråga. 109 Enligt detta resonemang
bör undersökningen i det här kapitlet hållas öppen för alla de
tre sätten att påverka eftersom det inte kan uteslutas att konsulter
anlitas för samtliga påverkansmetoder. Av föregående kapitel framgick
dessutom att konsulter anlitas för varierande arbetsuppgifter.
Parallellt med att informellt politiskt deltagande fått en mer framskjuten
plats har de inflytelserika aktörerna på den politiska arenan
blivit fler liksom strategierna för att påverka. 110 I kapitel två konstaterades
att det som utmärker dagens styrelseskick är tilltagande intressegruppspluralism.
I tidskriften Makt och Media karaktäriserar Jan
Sundling situationen på följande sätt:
I det gamla Ombuds-Sverige var det organisationernas och företagens
formella styrka och förmåga att omvandla denna i en väloljad representativ
apparat som gav styrka och makt. I det nya Opinions-Sverige är det
istället organisationernas och företagens förmåga till lobbying och opinionsbildning
som ger styrka och makt. 111
Då utgångspunkten är att lobbying och opinionsbildning har fått
ökad betydelse, är det med empiriska data kring dessa sätt att delta i
politiken som vi kan öka förståelsen för det styrelseskick med vilket
Sverige styrs idag. 112
Vad vet vi om informell påverkan?
Till skillnad från den detaljerade forskningen om korporativismen 113
är kunskapsluckorna fortfarande många vad gäller politiskt deltagande
via informella kanaler. Att frågorna kring de varianter av påverkan
som omfattas av detta begrepp engagerar allt fler är emellertid
117