Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

1. ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT
Allt annat lika är således de former av deltagande att föredra som
ger alla lika reella möjlighet att utöva inflytande över det offentliga
beslutsfattandet. Givet samma ceteris paribus-antagande följer också
att vi från demokratiska utgångspunkter förordar de deltagandeformer
som ger medborgarna utrymme för ett politiskt engagemang
som är meningsfullt i den meningen att det kan ha verklig effekt på
de beslut som fattas inom ramen för det offentliga. Den politiska
beslutsprocessen bör för det tredje vara utformad så att deltagarna
har reella möjligheter att bilda sig en uppfattning om de alternativ
som står till buds. Det är sedan folket eller dess representanter som
bör ha kontroll över dagordningen. Det är inte bara i själva beslutsfasen
som folkmakt och politisk jämlikhet bör råda. Även makten över
vad som politiseras bör värderas utifrån samma slags kriterium. Och
sist och slutligen hör det till demokratins grundläggande värde att
deltagande i politiken bör ha en allmän karaktär. De politiska deltagandeformerna
kan därför värderas utifrån ett kriterium som säger
att ingen mera permanent bör vara utesluten från möjligheten att
utöva inflytande.
Det säger sig självt att dessa kriterier inte alls behöver vara enkla
att tillämpa i praktiken. En av de komplikationer som vi avslutningsvis
blir tvungna att hantera är det faktum att vi ytterst sett egentligen
inte är intresserade av att värdera enskilda deltagandeformer, utan ett
system eller en kombination av deltagandeformer. Svensk politik är i
realiteten en blandmodell, där den renodlade parlamentariska demokratin
lever i symbios med andra mer eller mindre harmonierande
former för politiskt deltagande.
En annan tänkbar svårighet är att de fem kriterierna tenderar att
glida samman. Det finns en risk att man värderar samma fenomen
flera gånger, dvs att en och samma förtjänst eller brist blir konterad
mer än en gång. Ett sätt att hantera detta problem är givetvis att noggrant
precisera sitt analysverktyg så att de fem kriterierna går att hålla
isär. En annan möjlighet, som vi kommer att ta fasta på, är att förenkla
genom att slå samman några av kriterierna. Det fjärde kriteriet,
kontroll över dagordningen, bör utgå därför att det särskiljer en
bestämd fas av beslutsprocessen. De resterande kriterierna bör gå att
tillämpa på den fasen liksom på övriga faser av beslutsprocessen. Det
femte kriteriet, alla vuxna skall vara inkluderade, kan uppfattas som
en aspekt av det första. Det handlar om en viktig del av den politiska
jämlikheten. Vi menar således att det i grund och botten går att
urskilja tre demokrativärden, som bör ligga till grund för en slutgiltig
bedömning av svensk demokrati: meningsfullt folkligt deltagande,
politisk jämlikhet och öppenhet för insyn. 15
19