Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT Figur 3.2. Politikers och tjänstemäns externa kontakter Riksdagsledamöter Statssekreterare Generaldirektörer Departementsråd Verkstjänstemän Affärsverkstj.män Kommunpolitiker Kommunala tj.män 0 40 80 120 160 (Uppgifterna hämtade från Wallin mfl. 1999. Data insamlades 1990/91.) Mönstret är tydligt. Politikerna, särskilt på lokal nivå, lever nära allmänheten och möter ofta även media. Det framgår också att de lokala tjänstemännen omger sig med ett tätare nätverk än de nationella. Intressant att notera är också att företagen spelar en relativt sett större roll för ämbetsverken, särskilt affärsverken, än för övriga maktcentra. Den generella slutsats som i övrigt dras från denna elitundersökning är att statssekreterarna tycks vara det politiska systemets nav. Delar man upp på olika externa aktörer verkar företagen mest rikta sig till verkens och affärsverkens tjänstemän, intresseorganisationerna fokusera på kommunpolitiker och statssekreterare medan medborgarna kontaktar de politiska representanterna och då i första hand kommuners politiska ledningar. 73 I den mån man kan uttala sig om förändring över tid utifrån de här studierna, de flesta uttalar sig om en enda tidpunkt, tycks ändå utvecklingen gå mot fler och tätare kontakter. Detta får visst stöd också i de delstudier som genomförts inom ramen för vårt eget projekt. Flera av PISA-projektets rapporter handlar om att kartlägga lob- 54 -RXUQDOLVWHU 0HGERUJDUH ,QWUHVVHRUJD QLVDWLRQHU 3ULYDWD I|UHWDJ
3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT bying och informell politisk påverkan med hjälp av lättillgängligt material som finns arkiverat hos berörda offentliga myndigheter. I några av studierna har man fokuserat på skrivelser riktade till departement, utskott och kommittéer. En undersökning gäller skrivelser ställda till utskott och departement inom sektorerna kommunikation, arbetsmarknad, respektive jordbruk under de senaste tre årtiondena. Huvudresultatet är att antalet skrivelser har ökat markant men att det inte nödvändigtvis beror på att lobbyverksamheten skulle ha ersatt korporativa överläggningar. Det är snarare ärendemängden som ökat vilket i sin tur givit upphov till fler skrivelser. I den mån skrivelser ska ses som en kanal för inflytande och påverkan återspeglar också undersökningen de traditionella intressemönstren. Flera splittrade intressen är aktiva inom kommunikationsområdet, arbetsmarknadsområdet präglas av två balanserande intressen och jordbrukssektorn domineras av producentintresset. Samtidigt har dessa utmanats av andra och nya intressen och författaren dristar sig till att tro att ”nya intressen genom utövandet av lobbying vinner terräng på bekostnad av de gamla.” 74 I en specialstudie av arbetslöshetsförsäkringens förändring undersöktes på samma sätt i vad mån lobbyverksamhet i allmänhet och i synnerhet från de stora arbetsmarknadsorganisationerna ökade gentemot kommitté, utskott och departement om man jämförde KASreformen 1974 med reformen 1994. Den alldeles tydliga slutsatsen är att om man undersöker lobbying genom att mäta mängden skrivelser så har lobbyverksamheten ökat över tid. Och det är också klart att LO och TCO då har bidragit till ökningen av informell påverkan. Man har också agerat i allians med varandra. Arbetsgivarföreningen tycks däremot inte alls ha varit involverad enligt den här undersökningen, ett resultat som inte verkar rimligt med tanke på vad vi redan vet om organisationens agerande och intresse i just dessa frågor. 75 Det sista antyder ett av problemen med den här typen av mätningar, att skrivelser ofrånkomligen är ett trubbigt instrument för att mäta informell påverkan. Det är inte formella inlagor vi i första hand tänker på när vi talar om lobbying. Speciellt arbetsmarknadens och näringslivets stora och dominerande organisationer har många andra mer informella vägar att gå och personliga kontaktnät att utnyttja. Så även om vi kan dra slutsatsen att skrivelsemängden ökat och också att de stora fackliga organisationerna ökat sin verksamhet härvidlag så är det inte alldeles säkert att vi därmed uttalat oss om en tilltagande lobbying. Ett alternativ eller komplement till den här typen av översikter är då i stället att studera några få fall mer i detalj eller att ställa mer ingå- 55
Page 1 and 2:
Avkorporativisering och lobbyism -
Page 3 and 4: Förord Ett av Demokratiutredningen
Page 5 and 6: Innehåll 1. ATT PÅVERKA DEMOKRATI
Page 7 and 8: INNEHÅLL 5. MEDBORGARNA, INTRESSEN
Page 9 and 10: 1. Att påverka demokratiska beslut
Page 11 and 12: 1. ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT
Page 21 and 22: 2. Den gamla modellen vittrar bort*
Page 23 and 24: 2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT
Page 47 and 48: 3. Näringsliv, folkrörelser och p
Page 49 and 50: 3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH P
Page 53: 3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH P
Page 105 and 106:
3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH P
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
4. Politisk påverkan på konsultba
Page 117 and 118:
4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
• Samhälle/opinionsbildare. 4. P
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Bilaga: Enkät 4. POLITISK PÅVERKA
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
5. Medborgarna, intressena och tran
Page 189 and 190:
5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
6. Svensk demokrati på tröskeln t
Page 241 and 242:
6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN T
Page 243 and 244:
Page 245 and 246:
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Noter 1 PISA-projektet har finansie
Page 259 and 260:
NOTER samförståndskulturen. Andel
Page 261 and 262:
NOTER 57 Jfr Hermansson 1993. 58 Se
Page 263 and 264:
NOTER 87 Se Sundström 1999 i en av
Page 265 and 266:
NOTER 114 Flera motioner har lagts
Page 267 and 268:
166 Rothstein m.fl. 1995, 22. NOTER
Page 269 and 270:
NOTER absolut nödvändiga, vid tre
Page 271 and 272:
NOTER 221 Se Lund 1999, 19-20 och 1
Page 273 and 274:
NOTER 282 Svensk Handel 1993-05-29.
Page 275 and 276:
NOTER från Svenska Vägföreningen
Page 277 and 278:
Referenser Otryckta källor RIKTA K
Page 279 and 280:
Sjöfartsforum Årsredovisning Prog
Page 281 and 282:
Svensk Handel REFERENSER ”Närsj
Page 283 and 284:
REFERENSER Elster, Jon (1994) ”Ma
Page 285 and 286:
REFERENSER Jenkins, Craig J & Kland
Page 287 and 288:
REFERENSER Petersson, Olof, Hermans
Page 289 and 290:
REFERENSER Vaverka, Joakim (1995) S
Page 291 and 292:
Författarpresentationer Alla fyra
Page 293:
Demokratiutredningens forskarvolyme
show all

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?