Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS<br />
klyftan mellan politiken <strong>och</strong> näringslivet blir mindre, att informationen<br />
till både beslutsfattare <strong>och</strong> organiserade intressen blir bättre <strong>och</strong><br />
besluten därmed mer välgrundade.<br />
Att en politisk konsultmarknad växt fram aktualiserar i statsvetenskapligt<br />
perspektiv flera principiellt viktiga frågor. Hur utomparlamentariska<br />
aktörer går tillväga för att komma till tals <strong>och</strong> vilka<br />
kanaler till beslutsfattarna som står till buds handlar om hur styrelseskicket<br />
fungerar i praktiken. Frågan om formerna för politiskt deltagande<br />
sedan förverkligar det ideal där vi så långt det är möjligt får<br />
demokratiskt fattade beslut handlar om styrelseskickets demokratiska<br />
förankring <strong>och</strong> hur styrelseskicket i detta avseende bör fungera.<br />
Denna fråga är särskilt motiverad i det här fallet eftersom åsikterna<br />
om den politiska konsultverksamhetens effekter på demokratin går<br />
isär.<br />
Det här kapitlet är därför ämnat att på ett systematiskt <strong>och</strong> nyanserat<br />
sätt kartlägga <strong>och</strong> diskutera den politiska konsultverksamheten.<br />
Uppgiften blir sedan att diskutera vad den kan tänkas innebära för<br />
maktförhållanden <strong>och</strong> demokratiskt beslutsfattande. Som en<br />
utgångspunkt för diskussionen tjänar en demokratisk idealsituation<br />
för hur demokratin skall förverkligas. Idealsituationen, som har sitt<br />
ursprung i den deliberativa demokratisynen, är en vidareutveckling av<br />
de kriterier som identifierades i det första kapitlet.<br />
Utvecklingen i dag: Informell påverkan <strong>och</strong> intressegruppspluralism<br />
Det svenska styrelseskicket är på väg in i ett skede där formaliserat<br />
deltagande minskar i betydelse <strong>och</strong> påverkan i allt större omfattning<br />
sker längs informella kanaler. Så kan man formulera den här skriftens<br />
övergripande synpunkt. Detta betyder nödvändigtvis inte att de korporativa<br />
beslutsformerna helt <strong>och</strong> hållet avvecklats eller försvunnit,<br />
eller att medborgarna för den skull helt upphört att bry sig om partipolitiken<br />
eller de allmänna valen. Men medborgarsammanslutningarnas<br />
deltagande genom partsrepresentation i offentliga beslutsfattande<br />
församlingar med förhandlingar <strong>och</strong> traditionella sammanträden<br />
har gått tillbaka. Att valdeltagandet <strong>och</strong> intresset för de politiska<br />
partierna har sjunkit är också ett faktum. 107<br />
Kanaler till makthavarna saknas dock inte men de tycks ha ett<br />
annat utseende <strong>och</strong> fungera på andra sätt. Ett kännetecken är emellertid<br />
att de saknar den grund av regelverk som, så att säga, formaliserade<br />
deltagandet via de parlamentariska <strong>och</strong> korporativa systemen.<br />
116
Change language