Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS
skattas till 32–42 personer (tabell 1, kolumn 4 och 5). I runda tal
sammanfaller detta med det antal som har partipolitisk bakgrund.
Det är å andra sidan inget som garanterar att det rör sig om exakt
samma personer. Generellt sett är 27 procent en stor andel med erfarenhet
från politiska förtroendeuppdrag inom en och samma yrkesgrupp.
Men långt ifrån alla de 185 intäktspersonerna sysslar med lobbying
och opinionsbildning. Det är framför allt två företag – Lexivision
ins och Wildell gruppen – som ger ett stort utslag i beräkningen.
Företaget har 59 respektive 50 intäktspersoner men endast 5 procent
av verksamheten utgörs av politisk påverkan vid Lexivision ins och
endast en person arbetar med detta vid Wildell Gruppen. Sambandet
kan därför mycket väl vara starkare mellan dem som arbetar med
politisk påverkan och har erfarenhet från parti eller förvaltning än
vad siffrorna ovan visar. Intervjusvaren belyser dessutom frågan.
De som intervjuats poängterar att goda kunskaper om hur det
politiska etablissemanget fungerar är en förutsättning för att vara
framgångsrik som konsult i politiska sammanhang. Ett helhetsintryck
av intervjuerna är att politiska kunskaper omfattar många olika
aspekter; insikt om de förtroendevaldas situation, hur denna formar
deras tänkande, handlingsutrymme, och förhållningssätt gentemot
dels det egna partiet och dels andra parter som opposition, opinion
och väljare. Absolut nödvändigt är att ha kunskap om rutinerna kring
ärendegången som leder fram till de politiska besluten. Förståelse för,
och helst vana vid det politiska språket och det politiska resonemanget
är viktigt. Erfarenhet från riksdagens och regeringskansliets
tjänstemannakårer är sammanfattningsvis en fråga om att ha för
ändamålet rätt kunskaper men partipolitisk erfarenhet tycks vara det
vanligaste och mest effektiva sätt att uppnå detta. I fråga om utbildningsbakgrund
framträder samhällsvetenskaplig och journalistisk
inriktning men här finns också jurister, ekonomer, socionomer och
informatörer representerade.
Resultaten bekräftar alltså artiklarnas påståenden om nära relationer
mellan PR-företagen och politiken. Frågan är sedan om politik
och tjänstemannabakgrund betyder något för hur pass nära beslutsprocessen
man arbetar. Den kritik som förts fram ligger bland annat i
att nära kontakter mellan lobbyister och politiker bidrar till att vi får
en beslutsprocess som ligger utom räckhåll för insyn och offentlighet.
Följden påstås bli att gränserna mellan de folkvalda och de som
försöker påverka besluten blir otydliga. Här kommer vi tillbaka till
själva forskningsuppgiften – att se hur den politiska konsultverksamheten
ser ut i ljuset av krav på politikernas kontroll över dagordningen
och beslutsprocessens öppenhet och offentlighet. För att
143