Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT
Tabell 3.9. Företagens kontakt med olika offentliga beslutsfattare
Aldrig
Enstaka
tillfällen
Ganska
ofta
Mönstret är tydligt. Storföretagens politiska agerande är främst riktat
mot det lokala planet. Därnäst kommer de centrala ämbetsmännen
och riksdagsledamöterna. Regeringen, både politiker och tjänstemän
i kanslihuset, bildar en tredje grupp. Det är slutligen en ganska liten
uppmärksamhet som riktas mot den europeiska scenen. Ett annat
generellt drag är att det inom alla arenor förutom riksdagen är så att
tjänstemännen har ett något större påverkanstryck på sig än vad politikerna
har. Vänder man sig till departementet är det departementstjänstemannen
man vänder sig till, på lokal nivå och på EU-nivå är
det också tjänstemännen som är första prioritet. Vänder man sig till
riksdagen är det däremot i första hand de folkvalda man vill påverka.
De olika mönstren framträder ännu tydligare när man lyfter fram
antal kontakter per år. 95
76
Mycket
ofta S:a
Lokala tjm 7 39 39 15 100
(305)
Lokala politiker 9 45 37 9 100
(317)
Ämbetsmän 22 52 22 4 100
(305)
RD-ledamot 28 59 12 2 100
(313)
Statsråd/-sekr. 45 43 10 3 100
(302)
Regeringstjm. 46 38 11 5 100
(300)
RD-tjm 53 41 6 0 100
(295)
Rikspolitiker 56 38 6 1 100
(298)
EU-tjm 64 30 6 1 100
(304)
EU-politiker 70 27 3 1 100
(302)
Före- Antal
kommer ggr/år
93 2,9
91 2,7
78 2,1
72 1,7
55 1,5
54 1,7
47 1,1
44 1,1
36 0,9
30 0,7