Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT
nat i en nedåtgående spiral med minskande medlemstal och minskande
aktivitet. Det är också dessa organisationer som har ingått i
samtalet med politikens företrädare. Däremot är livaktigheten större
bland lösligare former av organisationer och i studiecirkelverksamhet
av olika slag. 62
Avkorporativiseringens politiska
innebörd
En systematisk genomgång av tidigare forskning kompletterad med
några egna primärundersökningar har visat att ryktet om den svenska
korporativismens död inte är helt grundlöst. Visst är det överdrivet
och visst finns det anledning att peka på motstridiga tendenser i det
empiriska materialet. Men trots sådana reservationer återstår det faktum
att något mycket påtagligt har hänt med den svenska staten
inom loppet av de två, tre senaste decennierna. Genom lägre grad av
indirekt riksdagsrepresentation för de gängse partsintressena ser vi
mindre av det som skulle kunna göra skäl för benämningen beslutskorporativism.
De senaste tjugo åren har också inneburit ett avtagande
deltagande från intresseorganisationernas sida i kommittéer
och i verksstyrelser. Till det kan vi lägga att remissväsendet har urholkats
inifrån. Såväl berednings- som förvaltningskorporativism har
således avtagit. Även om staten från gång till annan önskar få parterna
att ta ansvar för löneramar och inflationsbekämpning finns det
fog för att påstå att vi här har lämnat det traditionella sammanträdandets
styrelseform.
Den rimliga tolkningen är således att korporativismen i någon
mån har minskat i betydelse. Hur skall då detta i sin tur tolkas? Utan
att här kunna leverera några slutgiltiga svar, vill vi avslutningsvis peka
ut vad det är för slags svar vi efterlyser. Vi vill veta dels vad som kommer
i korporativismens ställe, dels vad denna förändring innebär för
den politiska maktens förskjutning. Väl medvetna om att vi är
tvungna att pressa det empiriska materialet, drar vi vissa slutsatser på
basis av de registrerade utecklingstendenserna. Om inte annat tjänar
detta som välgrundade hypoteser som åtminstone delvis kan prövas i
de efterföljande kapitlen.
Det nya styrelseskicket
Vi vill här pröva tre alternativa tolkningar av hur det moderna
svenska styrelseskicket bör karaktäriseras och vilken utveckling som
43