Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRANSPORTPOLITIKEN
som hela vår undersökning fokuserar kring – öppenhet och politisk
jämlikhet – att sådana starka allianser av opinionsbildare och lobbyister
verkar i vårt styrelseskick.
Politisk påverkan inom transportsektorn
Vi har redan i kapitel 3 påpekat att när företag och organisationer försöker
påverka politiskt beslutsfattande gäller det i stor utsträckning
frågor som berör infrastruktur och transporter. Det är ännu vanligare
att man ägnar sig åt konkurrensfrågor, skatter och miljö, men så
många som en fjärdedel (27,5 procent) av företagen påstår att när de
kontaktar offentliga företrädare, gäller det oftast frågor om infrastruktur
och transport. Det spelar ingen större roll om företagen är
små eller stora, alla typer av företag intresserar sig för transportfrågorna
i ungefär samma utsträckning. Bland organisationerna är det
nära en femtedel (18,4 procent) som pekar ut detta område som ett
som oftast berörs av deras politiska påverkansförsök. Här finns, som
vi sett, vissa skillnader mellan olika typer av organisationer; det
är framför allt branschorganisationer, arbetsgivarorganisationer och
fackföreningar som själva eller via ombud kontaktar offentliga företrädare
för att påverka i infrastrukturfrågor.
Frågan är då om de företag och organisationer som har intresse av
att påverka infrastrukturfrågorna är mer eller mindre aktiva i den
politiska påverkansprocessen jämfört med andra aktörer.
I figur 5.1 kan vi avläsa hur många kontakter som företag respektive
organisationer tar, från att det rör sig om direktkontakter till att
man anlitar konsulter. Vi kan då jämföra företag med organisationer,
men också se om olika företag respektive olika organisationer skiljer
sig åt beroende på om de agerar i infrastrukturfrågor eller ej. Det är
det senare som här står i fokus. För företagens del ser vi att det bara
är i ett avseende som det finns några egentliga skillnader. Men den
skillnaden är mycket intressant att notera, den gäller nämligen
direktkontakterna, den aktivitet som vi benämner lobbying. Uppenbarligen
är det så att företag vars påverkansförsök ofta gäller infrastruktur,
i större utsträckning än de andra, utnyttjar möjligheten att
själva kontakta offentliga företrädare. Nästan 64 procent av dessa
företag tar sådana kontakter minst fem gånger per år. Samma tendens
gäller även organisationerna, men här är skillnaden störst i mediakontakter
och i debattdeltagande, de båda opinionsbildande verksamheterna.
I båda fallen tas kontakt i genomsnitt en gång oftare av
infrastrukturintresserade organisationer. Generellt sett tar såväl
189