Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS<br />
per vi hittar företagens uppdragsgivare. I analyserna ovan diskuteras<br />
vikten av resurser. Vi har ju tidigare också tagit del av påståenden som<br />
säger att konsultföretagen bidrar till större inflytande för de resursstarka<br />
<strong>och</strong> då framför allt för näringslivets kapitalstarka grupper. 205 I<br />
Carlbergs undersökning framkom dock att ett ökat intresse för PRföretagens<br />
tjänster troligen var att vänta från myndigheter <strong>och</strong> organisationer.<br />
206<br />
I enkätundersökningen ombads konsulterna att rangordna de<br />
kundgrupper som deras kunder representerar med en etta för den<br />
mest frekventa kundgruppen, med tvåa för den näst vanligaste osv.<br />
En sammanställning av vilka typer av kunder som efterfrågar politiskt<br />
anknutna uppdrag kunde sedan göras. 207 Sammanställningen<br />
brottas emellertid med flera problem <strong>och</strong> bör endast ses som en riktlinje<br />
för i vilka kundgrupper PR-företagens uppdragsgivare återfinns.<br />
208<br />
Bland företagens uppdragsgivare är de privata svenska företag <strong>och</strong><br />
internationella/utländska företag de vanligaste kundgrupperna som<br />
efterfrågar politiskt anknutna uppdrag. Det är dessutom de enda<br />
kundgrupper som förekommer hos samtliga 8 företag som svarat på<br />
frågan. Privata svenska företag hamnade på första plats hos alla PRföretag<br />
utom ett. Detta kan knappast betraktas som ett överraskande<br />
resultat. Det bekräftar att det i första hand är näringslivet som efterfrågar<br />
PR-företagens kompetens. Relevant i sammanhanget är att<br />
näringslivet regleras av en rigorös lagstiftning <strong>och</strong> därför berörs av<br />
många beslut. Att arbetsgivarorganisationerna hamnar på fjärde plats<br />
förtydligar resultatet. Vi kan också konstatera att de internationella/<br />
utländska företagens andra plats i rangordningen visar att de utnyttjar<br />
den möjlighet att närma sig svensk politik <strong>och</strong> opinion som PR-byråerna<br />
utgör. En av dem som intervjuades påpekade att utländska företag<br />
– oftast multinationella ”giganter” – som är intresserade av den<br />
svenska marknaden blivit allt vanligare kunder. 209<br />
Kategorin intresseorganisationer/idérörelser har sedan länge omfattats<br />
av starka påtryckargrupper. Här finns möjligen organisationer<br />
som tidigare, i <strong>och</strong> med de korporativa arrangemangen, kunde delta<br />
formellt i beslutsprocessen – företrädesvis i kommittéväsende <strong>och</strong><br />
förvaltning. 210 Det är tänkbart att korporatismens beslutstraditioner<br />
<strong>och</strong> kontakter som då knöts ännu banar organisationernas väg fram<br />
till politik <strong>och</strong> förvaltning. Men de inarbetade kanalerna kan också ha<br />
försvunnit med resultatet att behovet av utomstående resurser ökar<br />
för att nå fram till beslutsfattarna. Intresseorganisationer/idérörelser är<br />
samtidigt en vid kategori. Mot bakgrund av det resonemang som<br />
säger att utvecklingen går mot en tydligare intressegruppspluralism<br />
165
Change language