Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRANSPORTPOLITIKEN<br />
ter kan alltså utkämpa en intressekamp i media <strong>och</strong> i politikernas korridorer,<br />
mot varandra <strong>och</strong> understödda av respektive storindustrier.<br />
Även oavsett om dessa organisationer har gemensamma eller sammanfallande<br />
intressen innebär givetvis de statliga <strong>och</strong> kommunala<br />
organens engagemang att de deltar i organiserad lobbying mot staten.<br />
Vägverket (som har tonat ner sitt engagemang på senare tid) uppvaktar<br />
politiker via Vägföreningen tillsammans med biltillverkare <strong>och</strong><br />
byggentreprenörer för att åstadkomma ett utbyggt vägsystem. Sjöfartsverket<br />
”lämnar information” till media <strong>och</strong> politiker som utformats<br />
tillsammans med redarna, skeppsmäklarna <strong>och</strong> de anställdas<br />
organisationer inom ramen för Sjöfartsforum. Luftfartsverket utformar<br />
förslag <strong>och</strong> framför synpunkter tillsammans med flygindustrin<br />
<strong>och</strong> flygbranschen i Föreningen Svenskt Flygs skepnad. Myndigheterna<br />
har också bidragit med hundratusentals kronor per år till nätverksorganisationernas<br />
verksamhet. 333<br />
Detta är naturligtvis sett ur konstitutionell synpunkt tämligen<br />
problematiskt. De myndigheter som arbetar under regeringen har<br />
inte till huvudsaklig uppgift att propagera för verksamheten inom sitt<br />
område. Det finns alltid en risk att förhållandet i praktiken ändå blir<br />
ett sådant, inom förvaltningsforskningen brukar man tala om att<br />
myndigheterna blir egna aktörer med egna intressen. Men det bör i<br />
största möjliga utsträckning undvikas. Myndigheterna har även till<br />
uppgift att bedöma om de krav som kommer från organiserade<br />
intressen i samhället är befogade eller inte. Denna roll försvåras<br />
givetvis om myndigheterna samtidigt samverkar i privaträttsliga<br />
intresseorganisationer som syftar till att utforma ensidig propaganda<br />
för det egna områdets expansion.<br />
Allianser av den typ som behandlas i detta kapitel är alltså ofta<br />
indragna i en intressekamp mot varandra. Utifrån demokratisk synpunkt<br />
kan det emellertid vara minst lika allvarligt om de samverkar<br />
med varandra. Förutom konkurrensen mellan de olika transportslagen<br />
utkämpas givetvis även intressekamper mellan olika samhällssektorer<br />
där transportsektorn är en. Ofta kan dessutom två eller tre<br />
transportslag tjäna på att samverka med varandra för att motverka att<br />
ett fjärde färdsätt får resurser som man anser missgynnar den egna<br />
verksamheten. När flera av de allianser som här beskrivits kan samordna<br />
sina resurser har de naturligtvis goda förutsättningar att<br />
påverka beslutsprocesser på nationell, regional eller lokal nivå. Den<br />
typen av samordning har också förekommit. För att utbyta erfarenheter<br />
<strong>och</strong> diskutera hur den viktiga transportpolitiska utredningens<br />
förslag skulle bemötas, inleddes 1996 ett samarbete mellan Svenskt<br />
Flyg, Svenska Vägföreningen, Buss <strong>och</strong> Samhälle <strong>och</strong> Sjöfartsfo-<br />
218