Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRANSPORTPOLITIKEN beslutsprocessens olika faser och därmed sammanhängande arenor skall vi systematiskt undersöka just detta. Kommittéer I fråga om utredningsväsendet förhöll det sig så i början av 1960-talet att ungefär var tredje kommittéledamot hämtades från någon av intresseorganisationerna. Trettio år senare, första halvan av 1990talet, var organisationernas andel av ledamöterna mindre än 5 procent. Under sexårsperioden 1990–95 tillsattes inom kommunikationsdepartementet 51 olika kommittéer med totalt 112 ledamöter. Av dessa var 37 stycken s.k. enmansutredningar, vilket innebär att vi har att göra med 14 regelrätta kommittéer med sammanlagt 75 ledamöter (i genomsnitt ungefär 5,3 ledamöter). Frågar vi så efter nätverksorganisationernas närvaro i dessa kommittéer, kan det i förstone se magert ut. Om vi ser till organisationernas frontfigurer – deras ordförande eller verkställande direktör – är det endast en person som urskiljer sig. Den moderate riksdagsledamoten Tom Heyman var ordförande för och den drivande kraften i Sjöfartsforum. Han ingick som ledamot i Sjöfartspolitiska utredningen som tillsattes 1994 och satt också med i en kommitté som utredde färjetrafiken. Om vi i stället beaktar även andra personer som ingår i dessa organisationers styrelser framträder ytterligare fyra personer (men sex eller sju ledamöter eftersom några förekommer i mer än en utredning). Gunnel Färm, under en tid ledamot av Vägföreningens styrelse och tillika generaldirektören för Statens väg- och trafikinstitut, var ordförande för Sjöfartspolitiska utredningen där även Heyman ingick. Från Sjöfartsforum hämtades vid tre tillfällen även Torkel Sölve. I samtliga tre fallen rörde det sig om enmansutredningar. Sölve var generaldirektör för Trollhätte Kanalverk som under ett par år fungerade som självständigt affärsverk och senare, efter dess nedläggning, generaldirektör inom kommunikationsdepartementet. Rail Forum Sweden har vid ett tillfälle tillhandahållit en kommittéledamot, nämligen styrelsesuppleanten Christina Striby från Posten som 1995 gavs förtroendet att leda en större parlamentarisk utredning. Föreningen Svenskt Flyg, slutligen, har bistått med enmansutredaren Ingemar Skogö, generaldirektören för Luftfartsverket. Skogö ingick även i en utredning under sin tid som statssekreterare, men då hade Svenskt Flyg ännu inte startats. Redan denna kartläggning visar att nätverksorganisationerna främst tack 220
5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRANSPORTPOLITIKEN vare sina ämbetsmän från sektorns affärsverk och myndigheter under denna period tillsammans har en starkare representation än det privata organisationsväsendet. Dess andel av samtliga kommittéledamöter under denna period var drygt 7 procent (8 av 112), och om man endast ser till de egentliga kommittéerna drygt 5 procent (4 av 75). 337 Remisser Det svenska remissväsendet har genomgått en helt annat utveckling jämfört med utredningsväsendet, men den maktpolitiska innebörden eller effekten på de organiserade intressena är ändå i mångt och mycket densamma. Avkorporativiseringen har här kommit till uttryck i form av ett slags urholkning inifrån. I takt med att allt fler organisationer bereds tillfälle att svara på departementens remisser förlorar dessa sin betydelse som kanal för inflytande. Det är mot den bakgrunden inte särskilt förvånande om även de trafikpolitiska nätverksorganisationerna återfinns bland dem som ger sin syn på tilltänkta reformförslag från kommunikationsdepartementet. Tabell 5.6. Antal svar på remisser åren 1991–96 från nätverksorganisationerna 1991 1992 1993 1994 1995 1996 Totalt Buss och Samhälle – (1) (1) 1 1 Närsjöfartsforum – 1 1 Rail Forum Sweden 1 1 2 2 – 6 Svenska Vägföreningen 1 2 1 3 2 4 13 Svenskt Flyg – – – 1 1 Totalt 1 3 2 5 5 6 22 jfr Transportarbetareförbundet 3 0 2 0 2 4 11 Antal remisser från kommunikationsdepartementet 6 8 6 6 10 14 50 Kommentarer: 1) Inom parentes anges spontanremisser; 2) Organisationerna existerade inte vissa av åren vilket har indikerats med –. Med reservation för vad som anförts ovan om utvecklingen av remissväsendet och dess politiska betydelse, kan man ändå hävda att uppgifter om vem som medverkar i en remiss trots allt säger oss något om maktförhållandena inom svensk politik. Det faktum att en organisation bereds tillfälle att avge ett remissvar ger åtminstone en indikation om den betydelse som organisationen tillmäts av departe- 221
Page 1 and 2:
Avkorporativisering och lobbyism -
Page 3 and 4:
Förord Ett av Demokratiutredningen
Page 5 and 6:
Innehåll 1. ATT PÅVERKA DEMOKRATI
Page 7 and 8:
INNEHÅLL 5. MEDBORGARNA, INTRESSEN
Page 9 and 10:
1. Att påverka demokratiska beslut
Page 11 and 12:
1. ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
2. Den gamla modellen vittrar bort*
Page 23 and 24:
2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
3. Näringsliv, folkrörelser och p
Page 49 and 50:
3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH P
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
4. Politisk påverkan på konsultba
Page 117 and 118:
4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
• Samhälle/opinionsbildare. 4. P
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170: 4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 183 and 184: Bilaga: Enkät 4. POLITISK PÅVERKA
Page 187 and 188: 5. Medborgarna, intressena och tran
Page 189 and 190: 5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 219: 5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 239 and 240: 6. Svensk demokrati på tröskeln t
Page 241 and 242: 6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN T
Page 257 and 258: Noter 1 PISA-projektet har finansie
Page 259 and 260: NOTER samförståndskulturen. Andel
Page 261 and 262: NOTER 57 Jfr Hermansson 1993. 58 Se
Page 263 and 264: NOTER 87 Se Sundström 1999 i en av
Page 265 and 266: NOTER 114 Flera motioner har lagts
Page 267 and 268: 166 Rothstein m.fl. 1995, 22. NOTER
Page 269 and 270: NOTER absolut nödvändiga, vid tre
Page 271 and 272:
NOTER 221 Se Lund 1999, 19-20 och 1
Page 273 and 274:
NOTER 282 Svensk Handel 1993-05-29.
Page 275 and 276:
NOTER från Svenska Vägföreningen
Page 277 and 278:
Referenser Otryckta källor RIKTA K
Page 279 and 280:
Sjöfartsforum Årsredovisning Prog
Page 281 and 282:
Svensk Handel REFERENSER ”Närsj
Page 283 and 284:
REFERENSER Elster, Jon (1994) ”Ma
Page 285 and 286:
REFERENSER Jenkins, Craig J & Kland
Page 287 and 288:
REFERENSER Petersson, Olof, Hermans
Page 289 and 290:
REFERENSER Vaverka, Joakim (1995) S
Page 291 and 292:
Författarpresentationer Alla fyra
Page 293:
Demokratiutredningens forskarvolyme
show all

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?