28.09.2013 Views

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS<br />

få ökad öppenhet kring lobbying – att beslutsprocessen blir mer<br />

genomskinlig även i frågor <strong>och</strong> sammanhang där lobbyister varit<br />

aktiva. En betydande del av problemet ligger i att frågor som drivs av<br />

PR-företagen förs in i den privata sfären där, som vi såg tidigare,<br />

sekretess som ett ansvar mot kunden, är praxis. När frågorna sedan<br />

skall fram till beslutsfattarna finns inget som garanterar öppenhet<br />

<strong>och</strong> insyn. Registrering skulle då kunna fungera som ett slags ersättning<br />

för eller komplement till offentlighetsprincipen som inte gäller<br />

så länge uppdrag <strong>och</strong> ärenden befinner sig inom PR-företagens väggar.<br />

223 Mot denna tanke kan man emellertid anföra erfarenheten från<br />

USA där flertalet professionella lobbyister inte låter registrera sig. En<br />

lagstiftning skulle således riskera att bli en demokratisk skenreform.<br />

Än värre är att en registrering av lobbyister i värsta fall skulle kunna<br />

motverka sitt eget syfte. För de mest resursstarka politiska aktörerna<br />

vore ett krav på registrering säkert inget stort hinder. Ett storföretag<br />

eller en stor <strong>och</strong> mäktig intresseorganisation skaffar sig utan vidare<br />

de verktyg som fordras. För mindre aktionsgrupper, små sammanslutningar<br />

<strong>och</strong> enskilda kan däremot motsvarande krav bli ett effektivt<br />

hinder att nå fram till de politiska beslutsfattarna.<br />

En unik strategi för varje unik fråga<br />

Vi har i det här kapitlet fått inblick i politisk konsultverksamhet –<br />

lobbying <strong>och</strong> opinionsbildning som sker på konsultbasis. Genom<br />

intervjuer <strong>och</strong> enkäter riktade till PR-konsulter har vi försökt att ta<br />

reda på hur denna verksamhet utvecklats <strong>och</strong> hur den fungerar.<br />

Genom att därefter relatera detta till en idealmodell har vi också kunnat<br />

belysa verksamheten ur en demokratisk synvinkel.<br />

Vad vi har fått fram här är främst några huvuddrag utifrån ett perspektiv;<br />

PR-konsulternas. För att få ett bättre grepp om den politiska<br />

konsultverksamhetens effekter på att beslut fattas i demokratisk ordning<br />

är fallstudier ett alternativ. Ett bra exempel på en sådan är Henrik<br />

Lundins undersökning av förmånsbilsfrågan. En möjlighet är<br />

också att i en empirisk undersökning utgå från PR-företagens kunder<br />

som efterfrågar tjänster som syftar till politisk påverkan. Ett tänkbart<br />

problem är dock att man i stor utsträckning blir hänvisad till företags<br />

<strong>och</strong> organisationers välvilja.<br />

Men politisk konsultverksamhet, liksom lobbying <strong>och</strong> opinionsbildning<br />

i allmänhet, bör varken betraktas eller undersökas som<br />

något isolerat fenomen utan måste för en fullödig diskussion sättas in<br />

i ett större sammanhang. Hur politiskt deltagande går till påverkas<br />

181

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!