Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS
bevakade senare Socialdemokraternas partikongress å Redareföreningens
vägnar. I ett meddelande från Kommunikationsdepartementet
tillstår snart Uusmann att en bibehållen svensk handelsflotta kräver
mycket speciella lösningar och att svensk lagstiftning måste anpassas.
Det visade sig alltså att det hela handlade om att Redareföreningen
måste nå ut med sitt budskap. Detta ställde krav på en kompetens
som föreningen saknade. Rikta hyrdes då in och utarbetade en strategi
som lyfte fram Redareföreningens fråga och gav den ett nyhetsvärde.
I efterhand möttes Rikta av kritik för att inte ha stått som
avsändare i utskicken till journalister utan istället kallat sig pressjour.
142
Kanske exemplifierar detta ett fall av vad Sherman anser är att
”plantera ut nyheter”. Rikta höll först en mer allmän presskonferens.
En rapport av Sjöfartens analysinstitut om konkurrensvillkor i frågan
sändes sedan ut till ”nyckeljournalister”. 143 Här kan vi ana att journalisternas
inställning hade kartlagts innan de fick rapporten. Kanske
medförde detta att en kritisk debatt förhindrades.
Några inledande exempel och en kortfattad diskussion om lobbying
och opinionsbildning säger oss något om hur organiserade intressen
kan gå tillväga för att påverka beslutsprocessen. Vi har tagit del av
en till stor del kritisk bild som ges i några tidningsartiklar av politisk
konsultverksamhet. Några intervjuer med politiker och PR-konsulter
samt fallet Redareföreningen bidrar dock till ett breddat perspektiv.
Framställningen ovan ger en inblick i medias utveckling och roll
samt exempel på hur media kan användas. Här får vi – liksom i föregående
avsnitt – en tvetydig bild av den politiska konsultverksamheten.
Att media är en viktig kanal kan ses som en indikation på att
beslutsprocessen omges av öppenhet och att debatten är tillgänglig
för en stor allmänhet. Samtidigt ställs krav på kompetens. Höga
nyhetskrav är ett tecken på att de som saknar resurskrävande kompetens
däremot får svårt att komma till tals och löper risk att ställas
utanför debatten.
Vad visar tidigare forskning om informellt politiskt
deltagande?
Politisk konsultverksamhet har kartlagts tidigare, dels i Ingrid Carlbergs
undersökning ”Svenska företag som politiska påtryckare” från
1989, och dels i en uppsats från 1984 av Bengt Månström – ”Om lobbyist-konsulter
i Sverige” som är en sann pionjärstudie på området.
125