Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT
frågeställningar som trots allt ganska få av organisationerna prioriterar
och som också har marginell politisk betydelse. Kontakterna
handlar troligen främst om att legalisera den egna verksamheten och
de egna arrangemangen. Löntagarorganisationerna och näringslivets
intressesammanslutningar fokuserar således sin lobbyverksamhet
gentemot det offentliga livet på helt olikartade frågor – problemområden
som är direkt knutna till deras centrala intresseområden.
Den svenska modellen med två distinkta makteliter tycks bestå.
Att man övergivit korporativa arrangemang tycks inte förändra detta
grundläggande förhållande. De två elitgrupperna fokuserar på två
skilda frågekomplex – arbetsmarknadsfrågor respektive näringslivsfrågor
– och bildar i sitt lobbyarbete på det viset två olika politiska
kontaktnät. 94 Den slutsatsen leder oss naturligen över till frågan om
vilka beslutsfattare företagen och organisationerna försöker påverka.
Vilka offentliga företrädare kontaktar
man?
Nästa steg är att fråga efter vilka offentliga beslutsfattare företagen
och organisationerna vänder sig till. Låt oss börja med att se på hur
företagen riktar in sina påverkansförsök.
Vilka vänder sig företagen till?
Resultatet för storföretagens del framgår av nedanstående tabell:
75