28.09.2013 Views

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT<br />

konsulter där företagen genomgående har mer av sådana än vad organisationerna<br />

har, något som gäller oavsett hur de själva har organiserat<br />

sig. Det är också så att den organisation eller det företag som har<br />

en egen avdelning för samhällskontakter påverkar mer än de som inte<br />

har någon sådan – de tar själva kontakt med politiska företrädare <strong>och</strong><br />

media i högre grad, deltar livligare i debatten <strong>och</strong> är också de som<br />

mest använder sig av professionella informatörer <strong>och</strong> lobbykonsulter.<br />

Det här illustreras tydligt i följande figur:<br />

Figur 3.6. Samhällskontakternas omfattning <strong>och</strong> professionalisering<br />

Kontaktar beslutsfattare<br />

Kontaktar media<br />

Debatterar själva<br />

Anlitar konsult<br />

För både organisationerna <strong>och</strong> företagen gäller således att det främsta<br />

medlet för politisk påverkan är de egna kontakterna följda av, <strong>och</strong><br />

med avtagande betydelse, mediakontakt, debattdeltagande <strong>och</strong> lobbykontakter.<br />

Men det är också uppenbart att det finns ett samband<br />

mellan de olika aktörernas förmåga eller vilja att ta kontakt med det<br />

offentliga livet <strong>och</strong> om man har egna avdelningar för samhällskontakter<br />

eller inte. Det här kan antingen tolkas som att de företag <strong>och</strong><br />

organisationer som har en egen sådan avdelning helt enkelt kan öka<br />

insatsen rejält på alla områden eller att de som är aktiva påverkare<br />

också skaffar sig egna avdelningar. Oavsett vad som leder till vad<br />

finns tydliga skillnader. Allra mest syns skillnaderna när det gäller<br />

företagens förmåga att ta mediakontakter, men det är en skillnad som<br />

också gäller alla andra sätt att påverka. Det gäller också huruvida man<br />

anlitar konsulter eller inte. Det är således inte alls den ”svage” som<br />

tar hjälp utifrån, det är den redan professionelle som har möjlighet<br />

till det – ”åt den som har skall varda givet”. Det visar sig också att<br />

skillnaden mellan de som har <strong>och</strong> de som inte har egen avdelning är<br />

69<br />

Organisation med<br />

avdelning<br />

Organisation utan<br />

avdelning<br />

Företag med avdelning<br />

Företag utan avdelning

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!