Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS påverkan; indirekt påverkan som är av opinionsbildande karaktär och direkt påverkan som syftar till mer direkta kontakter med beslutsfattare. Att skapa opinion i en fråga innebär rimligtvis att åtminstone någon form av information görs tillgänglig för en större allmänhet eller åtminstone den grupp som kan tänkas ha intresse i frågan. Detta ökar möjligheterna till en öppen debatt och att argument kan övervägas. I uppdragens inledande skede utreds ärendena noggrant. Budskapen som förs fram underbyggs av efterforskning och expertutlåtanden och innehåller således en god portion faktamässig information. Men vi skall inte glömma bort att budskap och argument formulerats med syfte att påverka och att genomslag i media spelar en central roll för opinionsbildningen. Förmågan att möta kraven på nyhetsvärde är avgörande. Här framträder en risk att argumentens egentliga innehåll kommer i skymundan för krav på formuleringar och nyhetsvärde och att argumenten inte konkurrerar på jämlika villkor. Här växer en positiv bild fram av konsultverksamheten eftersom den erbjuder kompetens som gör det möjligt för fler att göra sig hörda. Men faran ligger i att debatten som förs, och som konsultverksamheten bidrar till, blir likriktad och utan objektivitet. Med en sådan situation minskar möjligheterna till att den debatt som förs inte har den vitalitet som behövs för att alla argument skall kunna komma fram och få en saklig belysning. Direkt påverkan – lobbying – syftar ofta på personliga uppvaktningar av beslutsfattare. En sådan distinktion skulle i det här fallet bli missvisande i försöken att beskriva den politiska konsultverksamheten eftersom det visade sig vara ovanligt att konsulterna själva söker upp beslutsfattare å uppdragsgivares räkning. Undersökningen visade däremot att långsiktiga relationsbyggande insatser är viktiga och att det är vanligt att föra samman uppdragsgivare och beslutsfattare i personliga möten. Här ges beslutsfattarna möjlighet till att få fakta och information som ger bättre beslutsunderlag. Men jag vill påstå att konsultverksamheten här samtidigt bidrar till att det är förmågan till personliga möten med beslutsfattare som blir utslagsgivande istället för argumenten. Denna förmåga är rimligen nära förbunden med resurser och nätverk. Med kriteriets offentlighetskrav som utgångspunkt ligger det rimligtvis en fara i att nätverken i hög grad avgör hur ärenden drivs och i vilka former de diskuteras. Här saknas garantier för allmänhetens insyn och möjlighet till kritisk granskning. Det är rimligt att anta att dessa effekter förstärks när formerna kring politiska möten blir informella. Beslutsprocessen får en prägel av både oöverskådlighet och oförutsägbarhet vilket medför att allmänheten får svårare att greppa politiken och kritiskt granska vad som ligger 176
4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS bakom de politiska besluten. Effekterna är en för allmänheten mindre tillgänglig politik och minskade möjligheter till insyn. Effekter på de folkvaldas kontroll över dagordningen Vi drar oss till minnes att kravet på de folkvaldas kontroll över dagordningen inbegriper att både förutse kommande samhällsproblem och att fatta besluten. De folkvaldas möjlighet till kontroll över dagordningen är nära förbunden med kraven på offentlig öppen debatt. Kampen om uppmärksamhet och de höga journalistiska kraven innebär att det inte är helt lätt att komma till tals. Därmed hjälper konsultverksamheten fram argument som vi kanske annars skulle gått miste om. För beslutsfattarna medför detta större möjligheter att förutse kommande samhällsproblem och bidrar på så sätt till att den politiska dagordningen kan komma ur en breddad debatt. Vi har å andra sidan också varit inne på diskussionen om faran för en likriktad debatt vars syfte endast är att påverka och väcka uppmärksamhet till skillnad från att upplysa objektivt. Opinionsbildning kan ses som ett sätt att förankra argument genom att upplysa en större allmänhet och genom den skapade opinionen nå fram till beslutsfattarna. Det finns i demokratiskt hänseende emellertid bättre och sämre sätt att göra detta. Vi har sett att många arbetsmetoder används vid konsultföretagen och att uppdragens utförande planeras noga. Men med en politisk konsultverksamhet ökar rimligtvis sannolikheten för omfattande strategier och samordning i politiska påverkansförsök. Kampanjer och stora mediala pådrag, i kombination med påverkan av mer direkt karaktär, blir vanligare och än mer strategiska och välplanerade. Vissa frågor och grupper får således ett försprång och kommer lättare upp på den politiska dagordningen. Här finns risk för att privata enskilda intressen får förtur till de folkvalda. Under massiva påtryckningar får de allt svårare att värja sig mot särintressens – i det här fallet främst näringslivets – inflytande. Konsultverksamheten medverkar till att skapa nätverk mellan uppdragsgivare och beslutsfattare. Detta bidrar till att intressegruppers representanter kommer nära beslutsprocessen. Här får beslutsfattarna information direkt från dem som besluten berör. Beslutsfattare och uppdragsgivare får därmed möjlighet att komma tillrätta med eventuella missförstånd och brister i kommunikationen. Men det finns risk för att informationen som ligger till grund för besluten blir enahanda då enstaka intressen kan tänkas dominera i beslutsfat- 177
Page 1 and 2:
Avkorporativisering och lobbyism -
Page 3 and 4:
Förord Ett av Demokratiutredningen
Page 5 and 6:
Innehåll 1. ATT PÅVERKA DEMOKRATI
Page 7 and 8:
INNEHÅLL 5. MEDBORGARNA, INTRESSEN
Page 9 and 10:
1. Att påverka demokratiska beslut
Page 11 and 12:
1. ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
2. Den gamla modellen vittrar bort*
Page 23 and 24:
2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
3. Näringsliv, folkrörelser och p
Page 49 and 50:
3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH P
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
4. Politisk påverkan på konsultba
Page 117 and 118:
4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126: 4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 137 and 138: • Samhälle/opinionsbildare. 4. P
Page 175: 4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 183 and 184: Bilaga: Enkät 4. POLITISK PÅVERKA
Page 187 and 188: 5. Medborgarna, intressena och tran
Page 189 and 190: 5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 227 and 228:
5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
6. Svensk demokrati på tröskeln t
Page 241 and 242:
6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN T
Page 243 and 244:
Page 245 and 246:
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Noter 1 PISA-projektet har finansie
Page 259 and 260:
NOTER samförståndskulturen. Andel
Page 261 and 262:
NOTER 57 Jfr Hermansson 1993. 58 Se
Page 263 and 264:
NOTER 87 Se Sundström 1999 i en av
Page 265 and 266:
NOTER 114 Flera motioner har lagts
Page 267 and 268:
166 Rothstein m.fl. 1995, 22. NOTER
Page 269 and 270:
NOTER absolut nödvändiga, vid tre
Page 271 and 272:
NOTER 221 Se Lund 1999, 19-20 och 1
Page 273 and 274:
NOTER 282 Svensk Handel 1993-05-29.
Page 275 and 276:
NOTER från Svenska Vägföreningen
Page 277 and 278:
Referenser Otryckta källor RIKTA K
Page 279 and 280:
Sjöfartsforum Årsredovisning Prog
Page 281 and 282:
Svensk Handel REFERENSER ”Närsj
Page 283 and 284:
REFERENSER Elster, Jon (1994) ”Ma
Page 285 and 286:
REFERENSER Jenkins, Craig J & Kland
Page 287 and 288:
REFERENSER Petersson, Olof, Hermans
Page 289 and 290:
REFERENSER Vaverka, Joakim (1995) S
Page 291 and 292:
Författarpresentationer Alla fyra
Page 293:
Demokratiutredningens forskarvolyme
show all

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?