Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN TILL 2000-TALET hetens ljus och inte tillbaka in i hemlighetsmakeriets mörka vrår. Förstärkningen av det politiska systemets pluralistiska drag utgör på så vis en unik chans att få en berikad demokratisk dialog. Samtidigt finns här en uppenbar risk att tankeutbytet förtvinar i gruppisolationism och hemlighetsmakeri. En av de stora politiska utmaningarna handlar därmed om att forma spelreglerna för det demokratiska samtalet. Problemet handlar till stor del om vilken roll organiserade intressen ska tillåtas spela i samtalet. Även mediernas roll vore i princip värd att beakta i detta sammanhang. Lösningen måste emellertid enligt vår mening sökas utanför de organiserade intressenas och mediernas egen ram. Om det alls finns en demokratisk lösning på ovanstående problem står den med nödvändighet att finna i det politiska beslutsfattandet i mer snäv bemärkelse. Det är hos politikerna och ytterst sett hos medborgarna själva som vi måste söka svaret. Vi tror nämligen att 2000-talets styrelseskick kommer att ställa stora krav på medborgare och politiker eftersom de i allt högre grad konfronteras med välplanerade opinionsbildningskampanjer och andra påverkansförsök. Beslutsfattare som aldrig hinner tänka själva får svårt att värja sig mot professionella påtryckare, särskilt om politikerna saknar ideologisk ryggrad som vägledning i viktiga beslutssituationer. Och vänder samtidigt medborgarna politiken ryggen kan lobbyismen bli ett allvarligt demokratiskt problem. 256
Noter 1 PISA-projektet har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond, Arbetslivsfonden, Arbetslivsinstitutet och Kommunikationsforskningsberedningen. En beskrivning av projektet och en förteckning över dess rapporter återfinns på hemsidan: http://www.statsvet.uu.se/research/pisa/ 2 Jfr Elster 1990, 147. Att en institution erkänns behöver givetvis inte betyda att den gillas eller följs av alla. Vissa författare vill i definitionen också lägga in att den har en viss beständighet eller hållfasthet. Se Levi 1990, 403f. Detta anser vi dock vara en empirisk fråga och det finns många exempel på såväl motståndskraftiga (se North 1993; Putnam 1993) som föränderliga och manipulerbara institutioner (se Shepsle 1989). 3 Se här Verba, Schlozman & Brady 1995 och Demokratirådets rapport från 1998 Demokrati och medborgarskap. 4 Detta betyder också att vi kan tänka oss att det ibland finns anledning att tala om grad av institutionalisering. 5 Petersson & Carlberg 1990 och Lindström 1996. 6 Inom PISA-projektet har dock flera rapporter berört denna typ av politiskt deltagande: Sandström 1998, som kartlägger aktioner i vägbyggnadskonflikter, och Thelander 1997, Karlsson 1997 och Ullén 1998, som alla berör civil olydnad och olagliga metoder. Se även Hebert & Jacobsson 1999, samt, för en översikt över ”the Politics of Social Protest”, Jenkins & Klandermans 1995. 7 Jfr Espeli 1994; Sundström 1999. Johnsson (1999, 14) tenderar att göra samma misstag genom att av lobbyverksamheten kräva att den ska ha en viss professionalitet. 8 En alternativ tänkbar avgränsning vore att även innefatta indirekt opinionspåverkan, vilket i så fall vore detsamma som lobbying gentemot media. 9 Johnsson 1999 vill undanta alla sorters olagligheter som t.ex. mutor från lobbyingbegreppet. Enligt vår mening är det emellertid olyckligt att göra definitionen beroende av vad som stipuleras som lagligt eller ej. Inte heller håller vi med Johnsson om att lobbying måste vara organiserad, dvs ”ha en viss omfattning, varaktighet och professionalitet” (sidan 14). Se också Christiansen & Rommetvedt (1999, 6) som särskiljer korporativism från lobbying genom att definiera korporativism som institutionaliserat deltagande i beslutsprocessen. När de ska precisera sig tillfogar de emellertid en rad ytterligare onödiga kriterier (t.ex. tydlighet och regelbundenhet eller institutionalisering i en allmän mening). Den avgörande skillnaden är huruvida vissa aktörer tilldelas en särställning och tillåts ingå i beslutsprocessen som erkänd part. 10 Dessa tre typer av styrelseskick preciseras närmare i Hermansson 1993, kap 1. 257
Page 1 and 2:
Avkorporativisering och lobbyism -
Page 3 and 4:
Förord Ett av Demokratiutredningen
Page 5 and 6:
Innehåll 1. ATT PÅVERKA DEMOKRATI
Page 7 and 8:
INNEHÅLL 5. MEDBORGARNA, INTRESSEN
Page 9 and 10:
1. Att påverka demokratiska beslut
Page 11 and 12:
1. ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
2. Den gamla modellen vittrar bort*
Page 23 and 24:
2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
3. Näringsliv, folkrörelser och p
Page 49 and 50:
3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH P
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
4. Politisk påverkan på konsultba
Page 117 and 118:
4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
• Samhälle/opinionsbildare. 4. P
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Bilaga: Enkät 4. POLITISK PÅVERKA
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
5. Medborgarna, intressena och tran
Page 189 and 190:
5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206: 5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 239 and 240: 6. Svensk demokrati på tröskeln t
Page 241 and 242: 6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN T
Page 255: 6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN T
Page 259 and 260: NOTER samförståndskulturen. Andel
Page 261 and 262: NOTER 57 Jfr Hermansson 1993. 58 Se
Page 263 and 264: NOTER 87 Se Sundström 1999 i en av
Page 265 and 266: NOTER 114 Flera motioner har lagts
Page 267 and 268: 166 Rothstein m.fl. 1995, 22. NOTER
Page 269 and 270: NOTER absolut nödvändiga, vid tre
Page 271 and 272: NOTER 221 Se Lund 1999, 19-20 och 1
Page 273 and 274: NOTER 282 Svensk Handel 1993-05-29.
Page 275 and 276: NOTER från Svenska Vägföreningen
Page 277 and 278: Referenser Otryckta källor RIKTA K
Page 279 and 280: Sjöfartsforum Årsredovisning Prog
Page 281 and 282: Svensk Handel REFERENSER ”Närsj
Page 283 and 284: REFERENSER Elster, Jon (1994) ”Ma
Page 285 and 286: REFERENSER Jenkins, Craig J & Kland
Page 287 and 288: REFERENSER Petersson, Olof, Hermans
Page 289 and 290: REFERENSER Vaverka, Joakim (1995) S
Page 291 and 292: Författarpresentationer Alla fyra
Page 293: Demokratiutredningens forskarvolyme
show all

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?