Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN TILL 2000-TALET förknippas också med en viss ideologisk riktning. Trots detta är den politiska konsultbranschen snarast uttryck för en avideologisering av politiken. Trafikpolitik – lobbying och alliansbyggande Trafikpolitiken och, bredare, transportpolitiken eller, ännu bredare, kommunikationspolitiken är ett av de områden där avkorporativiseringen varit mest märkbar. Den sammanblandning av roller, mellan offentliga aktörer och privata, som är så karakteristisk för korporativismen borde då också minska i utbredning. Så förhåller det sig emellertid inte. Inom trafikpolitiken kan vi se prov på en ny eller åtminstone alternativ variant av denna rollsammanblandning. Inom trafikpolitiken finns ett antal nätverksorganisationer som kan uppfattas som ett slags korporativa arrangemang fastän i privata former. Dessa nätverksorganisationer, Vägföreningen är den äldsta och Rail Forum Sweden den därutöver mest kända, kännetecknas nämligen av att de rymmer både privata och offentliga medlemmar. Nätverksorganisationerna behöver inte själva synas och märkas. Deras styrka är att de kan utöva inflytande indirekt genom att knyta samman flera nyckelaktörer i en mer eller mindre sammanhållen allians. Särskilt Vägföreningen förmår att på detta sätt påverka svensk trafikpolitik i långt högre grad än vad som kan förväntas av en vanlig intresseorganisation. När nätverksorganisationerna väljer att själva synas, gör de rejäla punktvisa satsningar. Ett mycket belysande exempel är Vägföreningens agerande inför det senaste stora trafikpolitiska beslutet. Vägföreningen lyckades genom en mycket kraftfull riktad opinionsbildning förändra det förslag som utredningen, den s.k. kommunikationskommittén (KomKom), lade fram på våren 1997. I den proposition regeringen presenterade ett år senare hade vägsektorns och bilindustrins intressen beaktats i långt högre grad än vad KomKom hade förordat. Transportpolitiken ger en god illustration till det faktum att avkorporativiseringen inte alls innebär att de organiserade intressena hamnar i politisk passivitet. Det förhåller sig tvärtom så att lobbyverksamheten är alldeles särskilt intensiv inom detta område. Just denna sektor utmärks dessutom av att det bland företag och organisationer förekommer ovanligt många allianser. Slutligen bör det nog också framhållas de främsta påtryckarna inom transportpolitiken är de organisationer och företag som har ett direkt ekonomiskt egenin- 248
6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN TILL 2000-TALET tresse av att det genomförs satsningar på och utbyggnader av vägnätet och annan infrastruktur. Ett mer pluralistiskt system Frågan är nu hur de tendenser och det mönster vi registrerat ska tolkas. Är det möjligt att urskilja konturerna till en ny svensk politisk modell? De alternativ som intresserar oss – korporativism, pluralism och juridisk demokrati – kan preciseras som kombinationer av olika deltagandeformer enligt nedanstående figur: Figur 6.2. Tre alternativa styrelseskick Parlamentarisk demokrati plus Korporativa arrangemang Lobbying Opinionsbildning Korporativism X X X Pluralism X X Juridisk demokrati X Redan i avslutningen av det andra kapitlet drog vi slutsatsen att korporativismen har försvagats. Vi spekulerade också över vad som tenderar att komma i dess ställe och drog slutsatsen att pluralismen nog framstod som det mest rimliga alternativet. De undersökningar som redovisats i de efterföljande kapitlen bekräftar denna slutsats. Det svenska styrelseskicket har i någon mån förskjutits från korporativism till pluralism. Vad händer med demokratin? Det senaste decenniet har i mångt och mycket varit demokratins årtionde. Perspektivet har inte alls varit detsamma men uppmärksamheten har hela tiden kretsat kring den styrelseform som Churchill utnämnde till det minst dåliga av alla dåliga politiska system. Efter öststatskommunismens sammanbrott och murens fall har vi bevittnat en formlig kapplöpning bland världens stater om att införa flerpartisystem och allmänna val med den västerländska demokratin som förebild. Samtidigt har larmrapporterna avlöst varandra. I de gamla mogna demokratierna har de traditionella demokratiska institutionerna, särskilt partierna, förlorat sitt fotfäste och sin förankring hos 249
Page 1 and 2:
Avkorporativisering och lobbyism -
Page 3 and 4:
Förord Ett av Demokratiutredningen
Page 5 and 6:
Innehåll 1. ATT PÅVERKA DEMOKRATI
Page 7 and 8:
INNEHÅLL 5. MEDBORGARNA, INTRESSEN
Page 9 and 10:
1. Att påverka demokratiska beslut
Page 11 and 12:
1. ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
2. Den gamla modellen vittrar bort*
Page 23 and 24:
2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
3. Näringsliv, folkrörelser och p
Page 49 and 50:
3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH P
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
4. Politisk påverkan på konsultba
Page 117 and 118:
4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
• Samhälle/opinionsbildare. 4. P
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Bilaga: Enkät 4. POLITISK PÅVERKA
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
5. Medborgarna, intressena och tran
Page 189 and 190:
5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198: 5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 239 and 240: 6. Svensk demokrati på tröskeln t
Page 241 and 242: 6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN T
Page 247: 6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN T
Page 257 and 258: Noter 1 PISA-projektet har finansie
Page 259 and 260: NOTER samförståndskulturen. Andel
Page 261 and 262: NOTER 57 Jfr Hermansson 1993. 58 Se
Page 263 and 264: NOTER 87 Se Sundström 1999 i en av
Page 265 and 266: NOTER 114 Flera motioner har lagts
Page 267 and 268: 166 Rothstein m.fl. 1995, 22. NOTER
Page 269 and 270: NOTER absolut nödvändiga, vid tre
Page 271 and 272: NOTER 221 Se Lund 1999, 19-20 och 1
Page 273 and 274: NOTER 282 Svensk Handel 1993-05-29.
Page 275 and 276: NOTER från Svenska Vägföreningen
Page 277 and 278: Referenser Otryckta källor RIKTA K
Page 279 and 280: Sjöfartsforum Årsredovisning Prog
Page 281 and 282: Svensk Handel REFERENSER ”Närsj
Page 283 and 284: REFERENSER Elster, Jon (1994) ”Ma
Page 285 and 286: REFERENSER Jenkins, Craig J & Kland
Page 287 and 288: REFERENSER Petersson, Olof, Hermans
Page 289 and 290: REFERENSER Vaverka, Joakim (1995) S
Page 291 and 292: Författarpresentationer Alla fyra
Page 293: Demokratiutredningens forskarvolyme
show all

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?