Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRANSPORTPOLITIKEN Tabell 5.3. De flitigaste lobbyisterna rörande infrastrukturfrågor bland organisationerna (minst fem egna direktkontakter per år) fördelat på sektor Typ av organisation Infra- & byggsektorn Stål- & skogssektorn Sektorsövergripande Övrigt Totalt N Fackliga 21 10 9 14 54 68 Näringsl/Arbgiv 11 2 7 7 27 33 Övriga 5 0 4 10 19 23 Totalt 37 12 20 31 100 N 45 15 25 39 124 Not: Den föregående tabellen (5.2) var baserad på SCB:s sni-koder. Yrkesorganisationerna har här fördelats i olika kategorier beroende på vilka som organiseras. Inom kategorin sektorsövergripande ryms framför allt centralorganisationer för arbetstagare och arbetsgivare. Innan vi går vidare för att närmare studera de formella samarbetsorganisationerna inom de respektive transportslagen, kan vi även utnyttja vårt enkätmaterial för att få en överblick över vilka samarbetsparters företag och organisationer föredrar när de försöker påverka infrastruktur och transportpolitik. Figur 5.4. Andel företag (%) som mycket eller ganska ofta samordnar sina kontakter med offentliga företrädare med andra aktörer 6DPDUEHWVSDUWQHUV 0\QGLJKHWHU 3ROLWLNHU $UEHWVJLY RUJDQLVDWLRQHU )DFNOLJD RUJDQLVDWLRQHU %UDQVFK RUJDQLVDWLRQHU $QQDW I|UHWDJ 0RGHUNRQFHUQHQ Som vi ser är samordning av kontaktverksamheten vanligare bland företag med intresse för transportpolitik (de nedre staplarna i figuren). Företag vars kontakter med offentliga företrädare oftast berör bland annat transportfrågor samarbetar i större utsträckning med 194 3nYHUNDU LQWH LQIUDVWUXNWXU 3nYHUNDU LQIUDVWUXNWXU
5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRANSPORTPOLITIKEN samtliga aktörer som vi har frågat om. Störst är skillnaden när det gäller samarbetet med andra företag, men även det påtagligt större samarbetet mellan företag och myndigheter inom denna sektor är värd att notera. Hela 20 procent av infrastrukturintresserade företag samordnar sina kontakter med myndigheter mycket eller ganska ofta. Ett liknande mönster finns bland organisationerna (se figur 5.5). Organisationer som kontaktar offentliga företrädare för att påverka i infrastrukturfrågor samordnar generellt sett sina kontakter oftare än andra. Skillnaden mellan organisationer intresserade av infrastruktur och de övriga är särskilt stor när det gäller samordning med fackliga organisationer och politiker. Drygt 40 procent av de organisationer som försöker påverka i infrastrukturfrågor samordnar mycket eller ganska ofta sina framstötar med politiker. Det är alltså nästan lika vanligt som samordning med riks- eller centralorganisationer. Liksom fallet är inom företagsvärlden samordnar organisationerna sina politiska påverkansförsök i stor utsträckning med myndigheter. Knappt en tredjedel av de organisationer som har intresse av infrastrukturfrågor gör det mycket eller ganska ofta. Figur 5.5. Andel organisationer (%) som mycket eller ganska ofta samordnar sina kontakter med offentliga företrädare med andra aktörer 6DPDUEHWVSDUWQHUV 0\QGLJKHWHU 3ROLWLNHU )|UHWDJ gYULJD RUJDQLVDWLRQHU )DFNOLJD RUJDQLVDWLRQHU %URGHU V\VWHU RUJDQLVDWLRQHU 5LNVRUJDQLVDWLRQ &HQWUDORUJDQLVDWLRQ 0 25 50 75 100 Vi kan alltså konstatera att infrastruktur- och transportsektorn i allra högsta grad befinner sig i centrum för såväl företagens som organisationernas politiska påverkansförsök. De företag och organisationer 195 3nYHUNDU LQWH LQIUDVWUXNWXU 3nYHUNDU LQIUDVWUXNWXU
Page 1 and 2:
Avkorporativisering och lobbyism -
Page 3 and 4:
Förord Ett av Demokratiutredningen
Page 5 and 6:
Innehåll 1. ATT PÅVERKA DEMOKRATI
Page 7 and 8:
INNEHÅLL 5. MEDBORGARNA, INTRESSEN
Page 9 and 10:
1. Att påverka demokratiska beslut
Page 11 and 12:
1. ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
2. Den gamla modellen vittrar bort*
Page 23 and 24:
2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
3. Näringsliv, folkrörelser och p
Page 49 and 50:
3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH P
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
4. Politisk påverkan på konsultba
Page 117 and 118:
4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
• Samhälle/opinionsbildare. 4. P
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144: 4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 183 and 184: Bilaga: Enkät 4. POLITISK PÅVERKA
Page 187 and 188: 5. Medborgarna, intressena och tran
Page 189 and 190: 5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 193: 5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 239 and 240: 6. Svensk demokrati på tröskeln t
Page 241 and 242: 6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN T
Page 243 and 244: 6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN T
Page 245 and 246:
6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN T
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Noter 1 PISA-projektet har finansie
Page 259 and 260:
NOTER samförståndskulturen. Andel
Page 261 and 262:
NOTER 57 Jfr Hermansson 1993. 58 Se
Page 263 and 264:
NOTER 87 Se Sundström 1999 i en av
Page 265 and 266:
NOTER 114 Flera motioner har lagts
Page 267 and 268:
166 Rothstein m.fl. 1995, 22. NOTER
Page 269 and 270:
NOTER absolut nödvändiga, vid tre
Page 271 and 272:
NOTER 221 Se Lund 1999, 19-20 och 1
Page 273 and 274:
NOTER 282 Svensk Handel 1993-05-29.
Page 275 and 276:
NOTER från Svenska Vägföreningen
Page 277 and 278:
Referenser Otryckta källor RIKTA K
Page 279 and 280:
Sjöfartsforum Årsredovisning Prog
Page 281 and 282:
Svensk Handel REFERENSER ”Närsj
Page 283 and 284:
REFERENSER Elster, Jon (1994) ”Ma
Page 285 and 286:
REFERENSER Jenkins, Craig J & Kland
Page 287 and 288:
REFERENSER Petersson, Olof, Hermans
Page 289 and 290:
REFERENSER Vaverka, Joakim (1995) S
Page 291 and 292:
Författarpresentationer Alla fyra
Page 293:
Demokratiutredningens forskarvolyme
show all

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?