Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT
Om det i framtiden kommer att krävas mer av kontakter finns det
risk att klyftan vidgar sig. Resultatet här ovan pekar på att det här
sambandet även återfinns på kollektiv nivå. Med ökade resurser följer
ökad grad av kontakter och sambandet är dessutom starkare i vissa
”svårare” kontakter (dock ej ännu på EU-nivå). 98 Nu är inte några av
företagen i undersökningen direkt resurssvaga och inte heller kan de
ses som medborgarnas representanter. Så kan man däremot betrakta
en del av de organisationer som ingår i undersökningen.
Vilka vänder sig organisationerna till?
I jämförelse med företagen har organisationerna genomgående fler
kontakter. Huvudmönstret är annars detsamma som vi sett för företagen:
Den lokala politiken är mest i fokus medan det europeiska
intresset är ganska svagt. Organisationerna, tagna tillsammans, riktar
främst sitt intresse mot de lokala politikerna och tjänstemännen
(över 3,5 kontakter per år) samt visavi riksdagsledamöterna och den
centrala förvaltningen (drygt 3 kontakter per år). På en distinkt lägre
nivå kommer de kontakter man tar med regering, tjänstemän i regering
och riksdag samt kontakter med partiföreträdarna (knappt 2,5
kontakter/år). En alldeles egen grupp bildar EU-politikerna och
tjänstemännen vilka organisationerna tycks ha ett ringa intresse för
(drygt 1 kontakt per år). Detta huvudresultat illustreras också i följande
figur:
Fig.3.13. Organisationernas kontakter med olika offentliga beslutsfattare
(ggr/år).
Lokala politiker
Lokala tjm
RD-ledamöter
Central förvaltn.
Regerings-tjm
Statsråd/sekr.
Partiföreträdare
Riksdags-tjm
EU-tjm
EU-politiker
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4
80