Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS absolut nödvändiga viktiga inte särskilt viktiga oviktiga c. – personliga kontakter bland journalister och andra som representerar media är för att lyckas bra med ett uppdrag? absolut nödvändiga viktiga inte särskilt viktiga oviktiga 7. Ungefär hur ofta bedömer Ni att företaget/någon på företaget har kontakt med: a. - departement? flera gånger per vecka någon gång per vecka flera gånger per månad någon gång per månad sällan aldrig b. - riksdagsutskott? flera gånger per vecka någon gång per vecka flera gånger per månad någon gång per månad sällan aldrig c. - journalist/skribent? flera gånger per vecka någon gång per vecka flera gånger per månad någon gång per månad sällan aldrig 186
5. Medborgarna, intressena och transportpolitiken Samordnad politisk påverkan Det moderna svenska styrelseskicket präglas, som vi konstaterat i kapitel 3, av att en stor mängd aktörer försöker påverka offentliga beslut. Såväl företag som organisationer utövar lobbying och bidrar regelbundet till opinionsbildningen. Tidigare fanns en viss samordning av aktörernas agerande inom ramen för korporativa arrangemang, men dessa har – enligt huvudresultatet i kapitel 2 – minskat i omfattning under de senaste årtiondena. Till skillnad mot ett system med inslag av korporatism innebär det att vi har fått en ökande mängd aktörer som agerar var för sig. Centralorganisationer och branschorgan har fått en nedtonad roll i och med att de inte får delta som erkända parter i institutionaliserade påverkanskanaler. I stället bygger organisationer och företag ut egna avdelningar för samhällskontakter och försöker själva påverka besluten i en önskvärd riktning. Detta är emellertid en sanning med modifikation. I själva verket är det viktigt för samtliga aktörer att bygga starka allianser med andra som de kan samverka med. De politiska konsultfirmorna spelar, som vi sett i kapitel 4, en viktig roll i denna verksamhet som mäklare mellan olika typer av aktörer. För en stor och resursstark industrikoncern kan det vara av helt avgörande betydelse om den kan samarbeta med t.ex. en miljöorganisation. Den mindre organisationen kanske själv saknar resurser, men kan i gengäld bilda opinion och utöva lobbying på ett trovärdigt sätt, utan att misstänkas för att ha egna ekonomiska intressen att försvara. Ofta är det inte möjligt att bygga upp något långsiktigt samarbete. Den gemensamma ståndpunkten grundar sig kanske på helt olika utgångspunkter och i nästa beslutsprocess befinner sig industrikoncernen och miljöorganisationen på konfrontationskurser. I andra fall kan det gemensamma intresset vara mer långsiktigt grundat. Inom flera sektorer har detta uppmärksammats av berörda 187
Page 1 and 2:
Avkorporativisering och lobbyism -
Page 3 and 4:
Förord Ett av Demokratiutredningen
Page 5 and 6:
Innehåll 1. ATT PÅVERKA DEMOKRATI
Page 7 and 8:
INNEHÅLL 5. MEDBORGARNA, INTRESSEN
Page 9 and 10:
1. Att påverka demokratiska beslut
Page 11 and 12:
1. ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
2. Den gamla modellen vittrar bort*
Page 23 and 24:
2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
3. Näringsliv, folkrörelser och p
Page 49 and 50:
3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH P
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
4. Politisk påverkan på konsultba
Page 117 and 118:
4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136: 4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 137 and 138: • Samhälle/opinionsbildare. 4. P
Page 183 and 184: Bilaga: Enkät 4. POLITISK PÅVERKA
Page 185: 4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 189 and 190: 5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 237 and 238:
5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 239 and 240:
6. Svensk demokrati på tröskeln t
Page 241 and 242:
6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN T
Page 243 and 244:
Page 245 and 246:
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Noter 1 PISA-projektet har finansie
Page 259 and 260:
NOTER samförståndskulturen. Andel
Page 261 and 262:
NOTER 57 Jfr Hermansson 1993. 58 Se
Page 263 and 264:
NOTER 87 Se Sundström 1999 i en av
Page 265 and 266:
NOTER 114 Flera motioner har lagts
Page 267 and 268:
166 Rothstein m.fl. 1995, 22. NOTER
Page 269 and 270:
NOTER absolut nödvändiga, vid tre
Page 271 and 272:
NOTER 221 Se Lund 1999, 19-20 och 1
Page 273 and 274:
NOTER 282 Svensk Handel 1993-05-29.
Page 275 and 276:
NOTER från Svenska Vägföreningen
Page 277 and 278:
Referenser Otryckta källor RIKTA K
Page 279 and 280:
Sjöfartsforum Årsredovisning Prog
Page 281 and 282:
Svensk Handel REFERENSER ”Närsj
Page 283 and 284:
REFERENSER Elster, Jon (1994) ”Ma
Page 285 and 286:
REFERENSER Jenkins, Craig J & Kland
Page 287 and 288:
REFERENSER Petersson, Olof, Hermans
Page 289 and 290:
REFERENSER Vaverka, Joakim (1995) S
Page 291 and 292:
Författarpresentationer Alla fyra
Page 293:
Demokratiutredningens forskarvolyme
show all

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?