Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT
Tabell 3.1. Andel riksdagsledamöter med regelbunden * kontakt
med olika organisationsföreträdare (%)
1985 1988 1994 1998
Arbetsmarknadsorganisationer
LO 34 25 40 37
TCO 14 9 18 15
SACO 5 2 8 7
LRF 9 8 16 11
SAF 7 3 11 13
Företagarorganisationer 15 9 20 25
Någon av arbetsmarkn.org. 50 38 58 55
Övriga organisationer
Handikapporg. 11 8 12 15
Miljöorg. 11 14 14 11
Kvinnoorg. 23 23 24
Pensionärsorg. 6 9 13
Religiösa org. 14 8 6 12
Internationella org. 18 16 20 21
Någon av de övriga org. 47 33 48 50
Genomsnittligt antal svarande 331 320 322 324
* Med regelbunden kontakt avses svaren ”minst en gång i veckan” och ”en eller ett
par gånger i månaden”.
Kommentar: Tabellen bygger på de riksdagsenkäter som genomförts med samtliga
riksdagsledamöter 1985, 1988, 1994 respektive 1998 av Peter Esaiasson, Sören
Holmberg och Martin Brothén vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet
(Holmberg & Esaiasson 1988:65; Esaiasson & Holmberg 1996:254; Esaiasson
m.fl. 1995; Brothén 1999).
tementen. Det visar sig bland annat att organisationerna relativt sett
har starkast ställning i jordbruks-, arbetsmarknads- och kommunikationsdepartementet.
Företagen däremot spelar störst roll för industri-,
miljö och energi-, samt kommunikationsdepartementet.
Om vi enbart begränsar oss till de kontakter som främst intresserar
oss framträder följande bild (skalan är konstruerad så att värdet
100 motsvarar dagliga kontakter):
52