Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT
nerna i likhet med företagen ger artikelskrivandet ett visst försteg i
opinionsarbetet.
Det är också så att de som är intresserade av arbetsmarknadsfrågor
har en markerat starkare inriktning på att reagera på lagda förslag
och beslut, medan en inriktning på näringslivsfrågor ger en generellt
högre kontaktfrekvens inom alla områden. Det finns däremot inga
som helst skillnader mellan löntagareliten och näringslivseliten i det
här avseendet, trots att det är ”deras” frågor som resulterar i lite olika
profiler. En motsvarande analys av mediakontakterna visar att
näringslivets organisationer eller löntagareliten inte heller här är
inriktade på något specifikt syfte även om intresse för näringslivsfrågor
ger generellt högre kontaktfrekvenser inom alla områden.
Frågan om vilket syfte företagen och organisationerna har när de
kontaktar konsulter dras med samma svårighet som när det gäller att
skilja ut syftet med den egna kontakten med media och offentliga
företrädare. De diskriminerar inte nämvärt mellan olika syften – ligger
man högt i ett avseende ligger man regelmässigt också högt i ett
annat och vice versa. Om vi rangordnar tycks dock det i första hand
handla om att få hjälp med att initiera frågor, att reagera på lagda förslag
och beslut samt att få hjälp med att skriva artiklar i media. När
det gäller just dessa tre olika motiv till konsultkontakter finns också
ett tydligt försteg för näringslivets organisationer gentemot löntagareliten.
I övriga avseenden, där intresset generellt är svagt, är också
skillnaderna mellan eliterna i det närmaste obefintliga.
Sker det någon samordning?
De politiska aktörerna kan ofta öka sina möjligheter att utöva inflytande
genom att ingå allianser och samarbeta med andra. När de politiska
partierna gör så sker det inför öppen ridå och vi får som väljare i
något skede ta ställning till om samarbetet bör belönas eller om vi ska
dra undan vårt stöd. Men möjligheten att samarbeta med andra står
givetvis öppen i större eller mindre utsträckning även för de utomparlamentariska
aktörerna, även om vi som medborgare knappast ser
vilka allianserna är eller hur detta påverkar de folkvalda. Det ligger
här nära till hands att tänka sig att företagens och organisationernas
storlek och resurser har stor betydelse för om man mäktar med att
agera också med andra. Det skulle då förstärka de redan mäktigas
inflytande. Vår enkät ger oss några inblickar i hur samarbetsmönstren
faktiskt gestaltar sig. Låt oss börja med företagens nätverk.
När storföretag finner anledning att ingå allianser i syfte att för-
95