Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS
spektivet avser alltså både öppenhet och tillträde – det vill säga lika
berättigande att både granska och att delta.
Idealmodellen sätter vår förmåga att konkretisera abstrakta
begrepp på prov, men så här långt blir vi knappast klokare av att
bättre försöka förstå vad den egentligen innebär genom att gräva djupare
i de olika begreppens betydelse. 171 Vi bör istället fokusera på den
politiska konsultverksamheten och förklara hur den kan relateras till
demokratiidealet. Därför är det lämpligt att inledningsvis se hur den
bild vi hittills fått av verksamheten ter sig i ljuset av idealmodellens
kriterier. Därmed tar vi också ett första steg från idéplanet till den
mer handfasta verkligheten.
En preliminär tillämpning av idealsituationen
Vi har fått veta att förmågan till informellt deltagande i politiken –
lobbying och opinionsbildning – förutspås bli viktigare och att allt
fler intressen konkurrerar om beslutsfattarnas uppmärksamhet. Det
är hur man agerar i syfte att påverka i den nya konkurrenssituationen
som är centralt i det här sammanhanget. Tesen som säger att kampen
om makten är likställd med kampen om uppmärksamheten 172 , leder oss
att fundera över om ökat politiskt deltagande i form av lobbying och
opinionsbildning medför maktförskjutningar och effekter på det
demokratiska beslutsfattandet. Här är riksdagsdebatten med de folkvaldas
egna iakttagelser och synpunkter en användbar infallsvinkel. I
några motioner pekas lobbyingens och opinionsbildningens grundläggande
för- och nackdelar ut; lobbyister är å ena sidan en oumbärlig
källa till information. Å andra sidan är det de resursstarka intressegrupperna
som har möjlighet att komma till tals genom lobbying och
opinionsbildning. De påstås ha direkt inflytande över beslutsprocessen
och debatt i media. Genom sitt agerande påstås de också bidra till
beslutsprocessens slutenhet. Det varnas för att de folkvalda går dessa
gruppers ärenden. Detta väcker frågor både om det offentliga rummets
funktioner och de folkvaldas kontroll över dagordningen. Vi kan därmed
tydligt se att det är just dessa två kriterier som är relevanta för
det som skall undersökas. 173
Då syftet är att ur en demokratisk synvinkel beskriva den verksamhet
hos PR-företag som syftar till politisk påverkan är det – direkt utifrån
modellens kriterier – möjligt att formulera tre grundläggande
frågeställningar som får vägleda den förestående undersökningen och
den diskussion som kommer att föras:
133