Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS
att vara kritisk mot en utveckling där man måste ha experthjälp för
att kunna göra sig hörd – något som inte minst kräver resurser.
Att diskutera just resursfrågan är viktigt i det här sammanhanget.
En demokrati bygger på medborgarnas deltagande och att deltagandet
sker enligt jämlikhetsprinciper. Den offentliga diskussionen skall
vara tillgänglig för alla och endast argumentens hållbarhet och förankring
är utslagsgivande. Idealmodellens grundsten innebär således
krav på jämlikhet. I grunden är det fråga om jämlikhet på individnivå.
Men med den representativa demokratiska tradition vi har, finns det
anledning att använda jämlikhetstanken i överförd betydelse på de
många organiserade intressen som företräder medborgarna. Ur
demokratisk synvinkel – med avseende på just jämlikhetstanken –
kan den massmediala utvecklingen ifrågasättas. Med de krav som
ställs på nyhetsvinkling har alla medborgare – varken i egenskap av
enskild medborgare eller genom sina företrädare – knappast samma
möjlighet att komma till tals och påverka genom media. I slutänden
blir det en fråga om resurser och möjligen också tillgång till kontaktnät.
Detta är i sig inget nytt. Men det som vi skall ägna en tanke åt är
vilken roll PR-företagen spelar i sammanhanget. Å ena sidan ser vi en
positiv utveckling. Den kompetens man inte har råd att anställa finns
att hyra in då man står inför ett visst problem. Å andra sidan är det
tänkbart att PR-företagens verksamhet som syftar till politisk påverkan
bidrar till en utveckling där det blir alltmer vedertaget att för
pengar köpa politiskt inflytande. Med resurser kan man få hjälp med
att lägga upp en hel mediestrategi. I en sådan utveckling försämras de
resurssvaga gruppernas förutsättningar att komma till tals.
Den demokratiska idealmodellen ställer också krav på de folkvaldas
kontroll över dagordningen. I förmånsbilsfrågan såg vi att det
med uttänkta strategier och medias hjälp är möjligt att ”blåsa upp” en
fråga till oanade dimensioner. Förmånsbilsbeskattningen var givetvis
ett viktigt spörsmål som förtjänade uppmärksamhet. Men frågan
är om inte de resursstarka aktörerna – företrädesvis bilindustrin och
SJ – fick oproportionellt stor uppmärksamhet. Om denna typ av agerande
är något som alltmer kommer att prägla den framtida politiska
utvecklingen kommer vissa frågor och intressen rimligtvis att komma
i skymundan till förmån för de som har kompetens och resurser att
agera på ett sådant sätt.
Det är med andra ord både positiva och något mer tveksamma
sidor som framträder då de ses i ljuset av idealmodellens kriterier. I
avsnitten där vi tog del av den bild som media ger av lobbying och
opinionsbildning på konsultbasis och de motioner som lagts fram i
frågan, ligger kritiken delvis i att PR-företagen styr media. Att defi-
153